Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Smitts ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1C86
Smitts—Småland
52 300 kr. (bev.-fri). a Inom mun.-samh.
märkas: Kvarn ooh såg txv å a. f. 45 000 kr.
samt elektricitetsverk 36 300.
Smitts, 147 z6. By i Gotl. län, Kräklingbo kn;
5 jbrf. Txv å jbrf 23 600 kr., därav 15 000
jbrv och 8 600 skgsv.
Smitts, by i Gotl. län, Lau kn, 1,8 km Ö om
kyrkan; 5 jbrf. Txv å jbrf 39 700 kr., därav
38 300 jbrv, 900 skgsv och 500 tomt- o.
industriv.
Smitts, gårdar i Gotl. län, Linde kn, 1,2 km
SSO om kyrkan; 2 jbrf. Txv å jbrf 44 800
kr., därav 41 000 jbrv och 3 800 skgsv.
Smitts, by i Gotl. län, Lye kn, 1,5 km NO om
kyrkan; 4 jbrf, 1 a. f. Txv å jbrf 60 200 kr.,
därav 54 700 jbrv och 5 500 skgsv, å a. f. 800.
Smitts, by i Gotl. län, Närs kn, 2,3 km OSO
om kyrkan; 5 jbrf, 1 a. f. Txv å jbrf 23 600
kr., därav 23 100 jbrv och 500 skgsv, å a. f.
1000.
Smitts, by i Gotl. län, Sanda kn, 1,3 km S
om kyrkan; 11 jbrf, 2 a. f. Txv å jbrf 38 700
kr., därav 33 400 jbrv, 2 900 skgsv och 2 400
tomt- o. industriv., å a. f. 600.
Smitts, by i Gotl. län, Sjonhems kn, 1,3 km
N om kyrkan; 4 jbrf. Txv å jbrf 14 100 kr.,
därav 11 900 jbrv och 2 200 skgsv.
Smittsarve (Smitts.), 147 2/3. By i Gotl. län,
Rone kn; 9 jbrf. Txv å jbrf 44 800 kr.,
därav 42 100 jbrv och 2 700 skgsv.
Smittsarve, by i Gotl. län, Silte kn, 0,3 km
N om kyrkan; 5 jbrf, 1 a. f. Txv å jbrf
24 200 kr., därav 23 300 jbrv och 900 skgsv,
å a. f. 1 300.
Smittsarve, gård och lghtr i Gotl. län, Stånga
kn, 2,5 km OSO om kyrkan; 1 jbrf, 2 a. f.
Txv å jbrf 23 800 kr., därav 18 800 jbrv och
5 000 skgsv, å a. f. 5 500.
Smuge, gård och jlght i Kalm. län,
Virse-rums kn, 5,5 km SV om kyrkan. Txv å jbrf
50 800 kr., därav 37 300 jbrv och 13 500 skgsv.
Smurte, by i Hall. län, Tvååkers kn, 4,3 km
SSV om kyrkan; 3 jbrf. Txv å jbrf 66 500
kr. (jbrv). ^ Kvarn txv å a. f. 2 500 kr.
Smyge, 102 g, h5. Fiskläge, och handelsort i
Malm. län, Östra Torps kn, beläget vid
Östratorps jvgstn; 44 a. f., txv å a. f. 115 200 kr.;
bildar del av fiskläget, vilket även
ingår i Torp, Östra, nr 6 o. 17 (se d. o.);
648 inv. (l/l 31). Post-, telefon- o.
telegrafstn: östratorp. I S. märkes bl. a. ett
kalkbruk. Byggd hamn med kajer, vid vilka
djupet är ung. 3 m.
Smyge huk, 102 g, h4, 5. Udde i Malm. län,
Östra Torps kn, Sveriges sydligaste, med
latitud 55° 20’ 3". Nära stranden står Smyge-
huks kustfyr, ett 17 m högt, runt och
vitmålat järntorn; txv å a. f. 50 000 kr. (bev.-fri)
Stormvarningsstn finnes vid fyren.
Smygen, 1.10 C al. Liten grund vik i Krist,
län, Torekovs kn, N om Hallands Väderö.
Små Andöarna, 1.16 B b, c2. Holmar i Blek.
län, Nättraby kn.
Småbriten, 147 y2. Grund i Gotl. län,
Grötlingbo kn.
Smågårda, 146x7. By i Gotl. län, Tofta kn:
7 jbrf. Txv å jbrf 41600 kr., därav 34 900
jbrv och 6 700 skgsv.
Småland. Det sydsvenska höglandets
centrala delar och högsta partier samt en
lång kustzon vid Östersjön falla inom
Smålands gränser. Kustområdena i söder och
väster höra Blekinge, Skåne och Halland
till, och de skildes förr från Småland ej
blott av landskapsgränser utan även av
riks-gränsen mellan Svea och Dana välden.
Denna gick fram över obygder mellan
kustslätternas kulturområden i väster och
söder samt den kulturbygd, som växte upp
kring Sydsmålands stora sjöar. Även
gränsen mot Västergötland går Jram över
särskilt karga områden. Det nuvarande Mo
härad kring övre Nissan räknades
under medeltiden till Västergötland.
Gränsen mot Östergötland har varit växlande
tid från annan och är ej lika naturligt
betingad. Inom dessa något flyttbara
gränser i norr rymdes under äldre tider flera
"små land", Tveta kring södra Vättern,
Ydre m. fi., som ej ännu slutit sig
samman till större landskapsförbund såsom
Östgötaslättens folk i norr. "Småland"
hade sålunda en snävare betydelse än nu
och har först i senare tid fått sin
nuvarande omfattning. I söder kring Äsnen
och Helgasjön låg Värend, i västra
Småland med Bolmen som centrum
Finnveden, i nordöst kring övre Emådalens
kulturbygd Njudung. Dessa bildade under
medeltiden det egentliga Smålands eller
Tiohärads lagsaga. Kustlandet i öster har haft
sin egen kulturutveckling, skilt som det
varit genom ödeskogar från kulturbygderna
i det inre, medan samfärdseln efter kusten
varit lätt. "Smålänningar" omnämnas
redan i Upplandslagen.
Det småländska höglandet är i sin
sydligare del en ganska flack urbergsslätt med
föga markerade höjder. Det gäller
sjöområdena i sydväst och söder (Bolmen,
Vidöstern, Möckeln, Äsnen, Helgasjön och
Rottnen) samt den jämna
Kalmarsundskustslät-ten i öster till Figeholmstrakten i norr.
Det är den flacka sydvästra delen av
landskapet, som har den minsta
sluttningen och som också uppvisar de största
sjö-bäckena. Det är relativt grunda sjöar i dessas
större del; den flacka terrängen har möj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
