Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Småland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Småland
1089
nordligare ändar och att där finnas större
odlingsmarker.
Det sydsvenska höglandets inre delar äro
klimatiskt sett ett mer kontinentalt betonat
område i förhållande till randområdena med
deras kustklimat. Västhälften har en långt
större nederbörd än osthälften.
Höjdförhållandena, som växla mellan 377 och 0 m
över havsytan, inverka starkt på temperatur
och växtmöjligheter inom områdets olika
delar.
Följande tabell kan ge en översikt över
medeltemperaturen i Celsiusgrader inom olika
delar av området.
M. ö. h. Jan. Juli Ar
Jönköping .. .. 98 —1,8 + 16,1 + 6,1
Flahult 224 —3,5 + 14,7 + 4,5
Växjö ...... . . 173 —2,3 + 16,1 + 6,7
Kalmar , , 7 —1,0 + 16,9 + 6,9
Kalmar har över 2 grader varmare
julitemperatur än Flahult med dess stora
mossodlingar på högplatåerna söder om Vättern.
Där sjunker juli månads medeltemperatur
under 15". Ännu lägre är temperaturen
under sommarens varmaste månad på de
högsta platåerna och blir här ett hinder
för att säden skall mogna. Men höga
temperaturer förekomma här under korta
perioder, och inlandsklimatet belyses därav,
att medan kuststräckan vid Kalmarsund och
kring Vätterns sydända ej har 10 dagar i
medeltal om året, som uppvisa en högsta
temperatur av 25" och däröver, har
Säv-sjöområdet i det centrala Småland över 20.
Vintern i det inre är skarpare, stabilare
och långvarigare, även det ett kriterium på
inlandsklimat, i förhållande till
Kalmarsundskustens mer slaskiga och föränderliga
vintrar, men även i förhållande till
mellansvenska låglandets norr därom. I över 90
dagar är marken i medeltal snöklädd i de
nordligare högre delarna av landskapet mot
blott ett 60-tal i Kalmartrakten och på
Hallandsgränsen. Kalmarsundskusten är
torrare och har fler solskenstimmar (1300—
1400) än det övriga Småland. I den
moln-och nederbördsrika västhälften lyser solen
långt mindre, i gränsområdena till Halland
och södra Västergötland ett par hundra
timmar mindre årligen. Där finnas några av
de regnrikare områdena i Sydsverige med
över 80, i sydvästra Småland t. o. m. över
100 cm nederbörd årligen.
På grund av denna stora nederbörd ha också
myrmarkerna på de plana platåytorna en
väldig utsträckning, och mossarna utvecklas
yppigt. På Kalmarsundsslätten sjunker i
sydväst den årliga nederbörden till under 50 cm
(Kalmar 435 mm, men Västervik 550 mm).
Den västra delen (Lagans och Nissans
flodområden) ha över 70 cm nederbörd, den
något större osthälften mindre, men höglandet
kring Emåns övre lopp, Helge åns
flodområde och gränstrakterna mellan Blekinge och
Foto ff. Nelson.
Småland. Flottning i Nissan.
Småland ha dock över 60 cm årlig nederbörd.
Nederbördens olika fördelning har fört med
sig, att vattenrikedomen är större i de
västligare åarna än i de östra. Emån har
således vid mynningen en vattenföring av 35
kbm i sekunden, medan Nissan vid
mynningen har 43 kbm, och dock är Emåns
nederbördsområde (4 470 kvkm) betydligt större
än Nissans, (2 700 kvkm). Medan
avrinningen i det förra området utgör blott 40 °/o
av nederbörden, är den i det senare 60 %>.
Vattenkraften i sydsvenska höglandets
väst-och sydrinnande floder är också mycket
större än i de åt söder och öster gående.
Men de stora falltrapporna i de förra ligga
utanför Smålands gränser. Lagans, Nissans,
Helge åns och Mörrumsåns fall ligga
närmare kusten och i kustlandskapen. Emån är
rik på fall i nästan hela sitt lopp, och den
höga förkastningsbranten efter Vätterns
ostsida ger de små åarna, som kasta sig utför
den, en förhållandevis stor vattenkraft
(Huskvarnaån och Röttleån)>
Det sydsvenska höglandet är skogens land.
Tre femtedelar av Smålands yta täckes av
skog. Riksskogstaxeringen, den senaste
noggranna uppskattningen, upptar 62 °/o av
landarealen som skogsmark, men av denna yta
är omkring 1/9 gles skog. Smålands tre län
visa nästan samma relativa utbredning för
skogen. De större skoglösa odlingsbygderna
och kala bergytorna i kustlänet uppvägas
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
