Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Småland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1092
Småland
mmmsmgz-
Foto Falk, Eksjö.
Småland. Eksjö, åparti.
denna folkvandring, att på de sista 50 åren
1G0 000 smålänningar lämnat fosterlandet. Av
dessa ha blott en fjärdedel kommit åter.
Utflyttningen till det övriga Sverige har
också varit betydande. Ej underligt då att
Smålands landsbygd 1880 hade en större
befolkning än nu, och att det blott är
industrialiseringen och de många nytillkomna
industri-och handelsplatserna, som jämte städernas
växande invånarantal kunnat hålla
folk-mänsdssiffran uppe. År 1930 hade Småland
591000 inv.
Industrien har således blivit av
betydelse och den vilar framför allt på
Smålands viktigaste råvara, skogen. I stor skala
ha de rika förekomsterna på lövskog
utnyttjats av de talrika möbel- och
snickerifabrikerna. Barrskogen förädlas i många
pappersmassefabriker och pappersbruk. De
begränsade skogstillgångarna på det
sydsvenska höglandet ha drivit fram en
förädlingsindustri av skogens alster i högre grad
än i Norrland och sågverken spela ej
tillnärmelsevis så stor roll här som där.
Järnmalmsförekomsterna vid Taberg, myrmalmen
i sjöarna samt den rika tillgången på bränsle
gåvo upphov till en järnindustri, som allt
mer koncentrerats till några större verk.
Tillgången på billigt bränsle har också varit en
förutsättning för den stora glasindustrien i
sydöstra Småland. Råmaterialet kommer
från utlandet och stenkol användes delvis.
Glasindustrien uppehälles nu på grund av
hög teknisk och fäderneärvd skicklighet.
Tändsticksfabrikerna äro många och
betydande. Även denna industri beror mer på
teknik än tillgången på råvaror. Av intresse
är den mångsidiga metallindustri, som i
hem-och småindustriens form utvecklats i
Gno-sjötrakten.
Ostkustens vikar ha erbjudit möjligheter
till hamnars och handelsplatsers anläggning.
En del av dem ha ej haft någon större livs
kraft och Kalmarkusten räknar en del små
orter, Gamleby, Figeholm, Påskallavik,
Mönsterås (störst av dem alla), Pataholm
och Bergkvara, vilkas betydelse är mycket
lokal. Viktigare ha Kalmar, Oskarshamn
och Västervik blivit. Kalmar har gynnats
av sitt goda omland, till vilket också Öland
hör, och av sitt behärskande läge vid
sundets mest grundfyllda passage. Oskarshamn
har en utmärkt hamn vid mynningen av en
sprickdal, som bildar en naturlig trafikled
uppåt Emåns dalgång. Västervik har flyttats
ut från den gamla staden Gamleby och lades
1434 vid södra stranden av Gamlebyviken i
skydd av Stegeholms slott. Men ej ens dessa
tre städer ha haft någon verkligt stor
livskraft. Kalmar, den största av dem, närmar
sig 20 000 inv.
Smålands tätast bebyggda område är det vid
Vätterns sydända. Här ligger dess största
stad, Jönköping, 30 000 inv., landskapets
mest betydande industristad och en viktig
handelsstad. Dess läge är naturbetingat, och
under tidig medeltid uppkom här vid
Vätterns sydända en handelsplats. På 1200-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
