Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - Östergård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1464
Östergård—Östersjön
östergård, gård i Malm. län, Frillestads kn.
Se Frillestad.
Östergård. 111 g4. Herrgård i Malm. län,
Gårdstånga kn. Se Gårdstånga.
Östergård, 1.5 C. Gård i Malm. län, Lomma
kn. Se Alnarp.
Östergård, gård i Malm. län, Torrlösa kn.
Se Vittskövle.
Östergårda, 146,147 x7. By i Gotl. län,
Stenkumla kn; 6 jbrf, 1 a. f. Txv å jbrf 45 500
kr., därav 88 500 jbrv och 7 000 skgsv, å a. f.
2 800.
Östergården, gård i Blek. län, Mjällby kn.
Se Siretorp.
Östergården, gård i’Krist, län, Önnestads
kn. Se Önnestad.
östergården, gård i Malm. län, Asks kn.
Se Ask.
östergöl, by i Kron. län, Älmeboda kn, 5
km Ö om Älmeboda stn; 5 jbrf. Txv å jbrf
24 500 kr, därav 20 300 jbrv och 4 200 skgsv.
Österhult, 134 p, q2. By i Kalm. län,
Mortorps kn; 5 jbrf, 1 a. f. Txv å jbrf 97 700
kr, därav 70 900 jbrv och 26 800 skgsv, å
a. f. 1200.
Österhultsmàla, gård och jlghtr i Kalm. län,
Mortorps kn, 4 km N om Tvärskogs stn;
3 jbrf. Txv å jbrf 77 600 kr, därav 42 600
jbrv och 35 000 skgsv. a Ö. nr 2, 1/4 mtl,
äg. Nils Peter Gustafsson; areal 230,5 har,
därav 25,5 åker, 190 skog, txv å jbrf 70 600
kr, därav 36100 jbrv och 34 500 skgsv.
Österkorsberga, 144 ni. Stationssamhälle i
Jönk. län, Korsberga kn; 363 inv. (l/l 31).
Ingår i Holmen nr 1, Korsberga nr 2,
Löneberg nr 1 o. 2 och Stocksberg nr 2 (se d.
o.). Stn å jvgslinjen Kalmar—Nässjö,
post-o. telefonstn.
Österlia, 112 lc4. By i Krist, län, Vittskövle
kn; 7 jbrf, 23 a. f. Txv å jbrf 142 400 kr,
därav 135 500 jbrv och 6 900 skgsv, å a. f.
38 700. i=. Ö. nr 5—6, 1/2 mtl, Hjortholmen
nr 1, 9/64 mtl, äges av Anders B. Nilsson;
areal 106,3 har, därav 55,5 åker, 13,5 skog,
txv å jbrf 70 800 kr, därav 67 300 jbrv och
3 500 skgsv.
Österlings, 147 y4. By i Gotl. län, Stånga
kn; 9 jbrf, 9 a. f. Txv å jbrf 102100 kr,
därav 90 600 jbrv och 11500 skgsv, å a. f.
13 000.
Österljung, 133 k5. By i Kron. län, Ryssby
kn; 7 jbrf. Txv å jbrf 56 600 kr, därav
49 100 jbrv och 7 500 skgsv.
Östermalm, 1.13 A b2. Stadsdel i
Kristianstads stad, Krist. län.
Östersjön i vidsträcktare bemärkelse, som
till undvikande av missförstånd i det följande
. kommer att betecknas som Baltiska havet,
utgör ett åt V av Skandinaviska halvön,
Jylland och de danska öarna begränsat
havsbäcken, vars avgränsning från Bälthavet
brukar angivas genom linjerna
Gjedser—Gjed-ser rev—Darsserort, från Öresund genom
linjen Falsterboudde—Stevns klint. Dess
totala yta är omkr. 420 000 kvkm, varav på
den egentliga Östersjön komma nära två
tredjedelar eller drygt 270 000 kvkm. Dess
avgränsning i N från Ålands hav och
Skärgårdshavet å ena sidan liksom från Finska
viken å den andra, angivas enligt R.
Wit-ting medelst följande linjer: Hangö—Vänö—•
Kalkskär—Utö—Föglö udd—59° 39’ N; 20°
37’ 0—59° 42’ N; 20° 37’ O—Röderskären—
Rådmansö SO spets samt linjen Hangö udd—
Odensholm—Spithamn.
Det Baltiska havet är ett genom en allmän
sänkning av kontinentsockeln bildat s. k.
in-gressionshav, vars bäcken uppstått genom
äldre dislokationer och som genom erosion,
respektive fluviala och glaciala avlagringar
fått sin allmänna form bestämd redan före
sänkningen, vilken lämnade havsvattnet
tillträde till densamma. Geologiskt sett är det
en ganska sen bildning, som ännu under
kvartärtidens senare skede fått sitt omfång
förändrat och likaså platsen för sin
förbindelse med havet, tack vare postglaciala
nivåändringar hos omgivande kuster. Vid
inlandsisens bortsmältande från Fennoskandia
var Östersjön ett ishav, det s. k. Yoldiahavet,
efter typorganismen Yoldiasnäckan.
Landhöjningen vid Fennoskandias gradvisa,
kva-sielastiska uppstigande till följd av den
avlastning, som issmältningen medförde,
spärrade förbindelsen med oceanen och
förvandlade Östersjön till en färskvattenssjö. När
genom ny landsänkning förbindelse med
havet ånyo öppnades vid dess nuvarande plats,
uppkom det s. k. Litorinahavet, efter dess
typorganism, den vanliga strandsnäckan. Av
dennas dåvarande utbredning, ända upp till
Haparanda, jämförd med den nuvarande,
södra Östersjön till Bornholm allenast
anser man sig kunna sluta, att Östersjön under
denna tid hade friare förbindelse med havet
än nu, varigenom salthalten därinom var
högre än den f. n. är. Senare har
förbindelsen, troligen till följd av landhöjning,
åt-strypts till sitt nuvarande omfång.
Av mycket stort intresse äro de ännu
pågående nivåförändringarna vid Östersjöns
kuster. Den mest omfattande undersökningen
av dessa har utförts av den finländske
hydrografen R. Witting, som för ändamålet
bearbetat vattenståndsiakttagelser från ett större
antal hamnar vid Baltiska havet från åren
1898—1912. Genom iakttagelser av gamla
strandlinjer har man redan tidigare vetat,
att denna landhöjning varit starkast uppe i
Skandinaviens nordliga delar, särskilt i Ån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
