Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - Östersjön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Östersjön
1469
nat, dels i fysikalisk lösning som kolsyra.
Växternas livsprocess, assimilationen,
förlöper i rakt motsatt riktning mot djurens
andning, i det de av kolsyra och vatten
bilda organiska ämnen, i första hand kolhydrat,
varvid överskott på syrgas frigöres. Där
intensiv vegetation äger rum i havet, såsom
understundom i dess ytlager när ofantliga
mängder av mikroskopiska alger,
växtplank-ton, utveckla sig, frigöra dessa syre i sådan
mängd, att halten märkbart ökas, trots deras
egen och djurens andningsprocess. Bortses
från denna syrgasökande faktor, så kan man
anse syrehalten i havsvattnet bestämd av å
ena sidan ventilationen, å den andra
djurlivets och förruttnelseprocessernas syreför,
brukning, vilken går hand i hand med en
kolsyreproduktion.
Undersökningar av å ena sidan syrehalten, å
den andra kolsyremängden i vattnet giver
därför en god inblick i vattenlagrens
rörelser och en föreställning om, vilken tid som
förflutit sedan de senast befunno sig i ytan.
Dylika undersökningar ha för Östersjöns
vidkommande utförts från svenska, finska
och tyska undersökningsfartyg. De
utförligaste, av B. Schulz i Hamburg publicerade
mätningarna, visa, att syrehalten i det
homo-halina täckskiktet ned till 50 à 60 m:s djup
genomgående är relativt hög, tack vare den
förutnämnda vertikala, genom avkylningen
under höst och vinter framkallade
cirkulationen, varigenom alla delar av denna
vattenpelare efter hand bringas i beröring med
atmosfären. Helt annorlunda är förhållandet i
bottenvattnet, som är avskuret från denna
cirkulation genom sin högre täthet. I detta
påträffas i regel ett underskott på syre, som ökas, ju
längre in i Östersjön man kommer, är minst
i Arconabäckenet, större i
Bornholmsbäckenet, ännu större i djupen Ö om Gotland och
allra, störst på Gotlands västra sida, där
nära bottnen syremängden per liter
havsvatten kan nedgå till under 2 kbcm mot över 8
kbcm vid mättnad. Omvänt visade den fria
kolsyran därstädes värden, som med det
tio-faldiga eller mera överstego normal
kolsyrehalt hos havsvatten i ytan. Den luft, som
erhölls ur detta bottenvatten höll till följd
därav ej mindre än 24 volymprocent kolsyra,
under det endast 7 volymprocent voro syrgas.
Man kan beteckna luften i detta bottenvatten
väster om Gotland såsom i ordets egentliga
mening förskämd. Orsaken är naturligtvis den,
att djupvattnet i Östersjön nedanför
skiktgränsen endast kan förnyas genom
horisontella rörelser, d. v. s. genom de förut,
skildrade invasionerna av saltvatten utifrån
Kattegatt. Detta inträngande saltvatten är hela
vägen avskuret från ventilation i ytan och
dess medförda förråd av syre blir på vägen
inöver så småningom förbrukat och förvandlat
till fri kolsyra. Att vattnet vid bottnen V
om Gotland visar ännu större syrebrist och
kolsyrerikedom än Ö om ön är en direkt
Fig. 2. Kolsyrehalten (cm3 pr liter) i Östersjöns
bottenvatten (enl. Schulz).
följd av de topografiska förhållandena.
Såsom redan omnämnts avskäres västra
Gotlandsbäckenets djupare delar från fri
förbindelse med Bornholmsdjupet av de
mellanliggande grunda partierna, Hoborgs- och
Mittsjöbankarna. Enda vägen, varpå nya
tillskott av saltvatten utifrån kunna nå in i detta
bäcken, går därför runt Gotlands nordspets.
Det är klart att på denna långa väg
syrehalten skall ytterligare sänkas, kolsyrehalten
ytterligare ökas mot vad fallet är i östra
Gotlandsbäckenet. Se fig. 2, där linjer
för lika hög kolsyrehalt i bottenvattnet
utlagts. Genom Schulz’ gashaltsbestämningar
har man sålunda fått direkta bevis för, vilka
vägar bottenvattnets rörelser i Östersjön
nödgas välja.
Redan tidigare hade svenska
syrgasbestäm-ningar i Bornholmsbäckenet ådagalagt, att
syrehalten nära dess botten kan variera
betydligt från ett tillfälle till det nästa. Fall
av nära total syrebrist hava förekommit,
omväxlande med fall då syrehalten varit relativt
hög. Detta måste sättas i samband med den
oregelbundna förnyelse, som detta vatten
undergår från Arconabäckenet. Har en
invasion av nytt, syrerikt vatten över Östersjöns
trösklar längre tid uteblivit, så hinner genom
biologiska och andra oxidationsprocesser
vattnet i Bornholmsdjupet berövas största
delen av sin syrehalt. Detta är icke utan
konsekvenser för faunan därstädes. Ett
ganska givande fiske efter flundror har på
svenskt initiativ under en följd av år
bedrivits innanför Bornholm och genom märkning
av fångade och ånyo utsläppta flundror, har
man sökt fastställa dessa fiskars vandringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
