Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till ledning vid altasens användande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL LEDNING VID ATLASENS
ANVÄNDANDE.
Atlasen i del I omfattar Sverige söder om en linje Särö—Vaggeryd—
Bodafors—Hultsfred—Roma. Först komma huvudkartorna. De äro
numrerade med tresiffriga tal, och deras indelning är tryckt på varje
blads framsida. I marginalen äro de angränsande bladens nummer
utsatta; länens namn läsas inom ramen. — Efter huvudkartorna följa
specialerna, numrerade med delens ordningstal — här I — samt bladets
nummer och en bokstav, t. ex. 1.23 G (Vetlanda). På såväl huvudkartas
som specials första sida äro ömsesidiga hänvisningar gjorda.
Ortbeskrivningen motsvarar atlasens område.
Att hitta en ort på kartan sker lättast genom att slå upp ortnamnet i
ortbeskrivningen, där karthänvisning står närmast efter namnet.
Exempel: Jungfrun 145 s4 anger, att namnet är utsatt på huvudkarta 145
inom den i kartans ram med s i sidled och 4 i vertikalled betecknade
rutan. Arild 121 e4, 1.10 B d2 återfinnes dels på huvudkartan 121 i
rutan e4, dels på specialen 1.10 B i rutan d2. — En betydlig hjälp vid
uppsökandet av ett namn ger kännedom om ortens karaktär och därpå
.beroende stilsort och beteckning. Härom lämnar teckenförklaringen i
slutet av atlasen tydlig upplysning. Gäller det att söka upp en kyrka,
är både den kraftiga stilen och kyrktecknet en god ledning, t. ex.
Benestad 112 il; för en större gård, såsom Bäckaskog 122 k, 12, är den röda
pricken med flagga ett iögonenfallande tecken; Gadderås 134 p5 har ett
liknande tecken: röd prick för litet samhälle; Kinds hd 142 †, g4 liksom
Svinöström 1.21 b2 hittas lätt, om tillhörande karakteristiska stilsorter
äro kända. Dessa exempel avse att visa nyttan av att ur
teckenförklaringen lära känna kartans koncisa skrift. Ibland har på grund av
utrymmesbrist ortnamnet förkortats, denna förkortning står då inom
parentes närmast namnet i ortbeskrivningen, t. ex. Antarve (A.) 147 x2.
Teckenförklaringen tjänstgör ock som en innehållsförteckning,
nämligen över de slag av geografiska föremål som kartan återgiver samt
över arten av de upplysningar som stilsort och beteckning för dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
