- Project Runeberg -  Svenskt Pantheon. Porträtt och historiska plancher efter gravyrer /
iii

(1906) [MARC] With: Fredrik Ulrik Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

FÖRETAL.



Med graveringskonstens framsteg blef det snart nog en allmän sed att furstarne
och stormännen läto sig afbildas med grafstickeln eller på grafisk väg läto mångfaldiga
sina af framstående konstnärer utförda porträtt. Men icke nog därmed, äfven deras
hjältedater eller andra för dem eller deras länder märkliga tilldragelser förevigades å
graverade planscher, som spredos till allmänheten, liksom nu fotografiska afbildningar af
dagens hjältar och händelser utbjudas till salu eller återgifvas i tidningar och tidskrifter.

I vårt land vann denna sed äfven spridning jämförelsevis tidigt, men dock i
mycket ringa utsträckning. Sålunda känner man t. ex. endast ett enda samtida graveradt
porträtt af Gustaf I utfördt under det näst sista året af denne konungs lefnad, nämligen
från 1559. Ungefär från samma tid härröra liknande bilder af drottning Margaretha
Eriksdotter (Leijonhufvud) och Erik XIV, samtliga utförda i Antwerpen. Af Johan III
känner man ej med visshet något samtidigt graveradt porträtt, däremot finnes af sonen
Sigismund väl ett sextiotal, somliga mycket framstående prof på graveringskonsten
under 1600-talets förra hälft.

Gustaf II Adolfs, Christinas och deras samtidas graverade porträtt äro mycket
talrika likaså de stick som återgifva märkligare händelser under deras regeringstid.
Äfven från deras närmare efterträdares tid finnes snart sagdt oräkneliga alster af
graveringskonsten, som lämna oss högst värdefulla bilder från dessa tidehvarf. Från
den s. k. frihetstiden och ända till slutet af 1700-talet synes smaken för graverade
porträtt snarare tilltagit än motsatsen, ehuru framställningssättet alltmera började öfvergå
till det s. k. svartkonstmaneret eller aquatintagravyr. Hvad de Sverige berörande
historiska planschernas antal beträffar, inträder däruti en märkbar återgång alltifrån den
tid då Sverige upphört att räknas till stormakterna och dess namn icke längre hördes
först vid hvarje krigsbuller på kontinenten. Knappast mer än ett femtiotal verkliga
kopparstick till Sveriges historia under de 80 senaste åren af 1700-talet äro kända;
härtill kan måhända läggas tjugo à trettio aquatintagravyrer.

Detta förhållande hindrar likväl ej att nu kända graverade blad, som framställa
framstående svenska personligheter eller i Sveriges historia märkliga händelser äro så
talrika, att, när fråga blef om utgifvande af detta arbete, man måste nöja sig endast
med ett urval.

Redan det reproduktionssätt, fotolitogravyr, för hvilket man bestämt sig, inskränkte
helt naturligt förebilderna till endast sådana, som utförts med grafstickel. Från denna
regel har dock gjorts några undantag och medelst det vida dyrbarare ljustrycket har
utförts några afbildningar af synnerligen framstående i aquatintagravyr förefintliga
porträtt samt ett kopparstick, hvilket på grund af kolorering icke kunnat återges på
fotolitografisk väg, nämligen Christinas intåg i Paris 1656.

En annan omständighet vid bestämmandet af hvilka stick, som skulle medtagas,
har varit det skick, hvaruti de tillgängliga bladen förefunnits. Man har sålunda måst
afstå från att meddela en del bilder, som annars hade sin alldeles bestämda plats i arbetet.
Så var t. ex. papperet i det tillgängliga exemplaret af amiralen Verner von Rosenfelts
af P. Gunst graverade, sällsynta porträtt, så brunt, att bilden vid fotografering skulle
blifvit en enda svart fläck, man måste därför välja en annan mera känd och mindre
intressant bild af amiralen.

Likaså måste man afstå från att medtaga afbildning af Carl X Gustafs präktiga
kröningsplansch, som icke kunde återgifvas i fotolitogravyr.

Vid urvalet har man naturligtvis i främsta rummet fäst sig vid huruvida den
afbildade personen eller händelsen varit mera känd eller omnämnd i historien, men
äfven har tagits hänsyn till själfva gravyrernas större konstnärliga halt. Ett eller annat
blad framställande för den större allmänheten skäligen okände personer har därföre
medtagits på grund af gravyrens konstvärde eller sällsynthet.

Texten har sammanträngts till det minsta möjliga med undantag for de kungliga
personerna, då det ju varit af intresse att söka få så fullständiga förteckningar som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:03:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svpantheon/0003.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free