Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Gustaf II Adolf. Pl. 10, 11, 12, 13a, 13b - Maria Eleonora. Pl. 14, 15a, 15b
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jakobsz Delff gifver icke förebilden efter i konstnärlighet och hör till de mest efter
sökta alstren af denne högt uppskattade konstnärs grafstickel.
Bilden omgifves af en oval ram, hvarå läses konungens ofvan citerade valspråk.
Inskriptionen angifver konungens titlar, året då sticket utfördes samt några
antydningar om bildens och stickets tillkomst.
Pl. 13 a. återgifver den Soutmanska gravyren efter van Dycks bekanta
grisaille-målning, d. v. s. den förebild, som Soutman haft, framställer konungen endast till
hälften. Denna van Dycks målning, som är utförd i ganska litet format, finnes i München
och utfördes af den store mästaren för att tjäna till förebild för gravyr; den har flera
gånger blifvit reproducerad samt stucken i koppar äfven af 16- och 1700-talens mest
framstående mästare i graveringskonsten. Det vill synas som Soutman själf tillagt
underkroppen, som ej finnes på van Dycks original, hvilket sannolikt målades på 1630-talet, då
deremot Soutmans här återgifna gravyr är signerad 1650. Samma bild af konungen
har Soutman användt på ett större stick, der Gustaf Adolf och Christina äro
framställda i helfigurer. Den dertill använda Christinatypen återfinnes på Pl. 18.
Denna dubbelbild är äfven något senare stucken af Rombout v. d. Hoeye, men kan
hvarken som gravyr eller tryck mäta sig med Soutmans.
Förutom dessa fyra, här utförligt omnämnda gravyrer, finnes å Pl. 13 b. afbildad
en raritet af stort intresse. Det är nemligen en ytterst sällsynt ungdomsbild af
Gustaf II Adolf, utförd af Christopher van Sichern, den år 1580 födde träsnidaren
och kopparstickaren, elev af den beryktade Hendrik Goltzius, hvilken anses såsom en af
förgångsmännen för det mera koloristiska användandet af grafstickeln. Sichems här
af bildade snitt har en omisskänlig likhet med sådana från 1500-talets midt. Att
emellertid denna bild icke är att anse uteslutande såsom en fantasibild får man taga
för gifvet. Sannolikt är den utförd ungefär vid tiden för konungens tronbestigning.
Dess värde är att söka ej blott i sällsyntheten utan äfven i originaltryckets högst
intressanta utförande; också har den af dessa orsaker här afbildats.
En noggrann beskrifvande katalog öfver graverade Gustaf-Adolfs-porträtt och
plancher skulle blifva ett värdefullt inlägg i kopparstickarekonstens historia; tyvärr har
man här måst inskränka sig till ofvanstående korta meddelanden om endast fem af de
sannolikt till flere hundratal uppgående olika sådana och deras varianter.
I den Wadströmska porträttkatalogen finnas, historiska blad, af bildningar af
skulpturverk m. m. frånräknade, omnämnda icke obetydligt öfver ett halft hundrade olika
gravörer, från hvilkas atelierer ofta utgått flera olika kopparsticksporträtt af Gustaf
Adolf, hvilka stick äfven delvis utgifvits med smärre olikheter.
Bland gravörer, som utfört de bästa sticken må nämnas följande: P. van der Aa;
E. Baeck; C. Bann; P. Barfus; I. F. Bause; I. Blaschke; Fr. Bouttats; I. Bouwer;
H. Cause; H. Cecill; G. L. Crusius; D. Custos; W. J. Delff; J. Dürr; G. G. Endner;
j. Falck; Fleischmann; I. Folkema; Seb. Fürich; H. J. Gabler; A. Gerstner; C. G.
Geyser; H. Herdan; J. v. Heyden; W. Hibbart; Fr. Hoeijus; H. Hondius; I. L.
Hönning; P. Iselburg; P. de Jode d. y.; A. C. Kalle; L. Kilian; M. Lasue; P. V
Maro; I. List; J. J. van Mechel; M. Merian; J. van Meurs; I. H. Mittel; B.
Mont-cornet; G. Mountain; J. Mulder; C. Neele; G. Nogel; Joh. Oeder; Cr. van den Passe
junior; P. Pontius; Chr. Ried; P. Rollos; J. Sandraert; Ch. van Sichem; P. Soutman;
A. Spiess; A. Suriani; V. S. Trautmann; G. Visscher; G. Walch; m. fl.
MARIA ELEONORA.
Pl. 14. 15 a. 15 b.
Gustaf II Adolfs gemål föddes i Königsberg den 11 november 1599, samt var
dotter till kurfursten Johan Sigismund af Brandenburg och prinsessan Anna
af Preussen. Hon var således nyss fyllda 21, år då hon i Stockholm den
25 november 1620 firade sitt bröllop med den unge svenske konungen, som redan
vid denna tid var omstrålad af en icke obetydlig fältherregloria. Äktenskapet blef,
oaktadt drottningens gränslösa kärlek till sin gemål, icke synnerligen lyckligt och
under de tolf år konungen lefde efter bröllopet torde nog Maria Eleonoras egenheter
mången gång förefallit den konungslige maken besvärliga. Att hon i Sverige efter
konungens död behandlades både småaktigt och orättvist har minister C. Burenstam
framhållit i en nyligen publicerad notis i Personhistorisk Tidskrift I sid. 231, der
han bl. a. erinrar om riksrådets sammanträden år 1641, då enkedrottningens bekanta
rymning 1640 och dess påföljder i ampra ordalag dryftades: “Rikskansleren ansåg
emellertid, att fast enkedrottningen ibland varit ett huskors (malum domesticum) för
sin aflidne gemål, så borde man för fädernesandets reputation öfva undseendets dygd
mot henne och ej genom lifgedingets indragning utsätta en enkedrottning för att
tigga utomlands. Och dervid blef det. De barska riksråden gåfvo med sig.“ Efter
åtta år återkom enkedrottningen och dog på Stockholms slott den 18 mars 1655,
öfvergifven af sitt enda barn, drottning Christina, som då befann sig i Bryssel.
Maria Eleonoras porträtt har nyligen varit föremål för utläggning i Personhistorisk
Tidskrift, der en afbildning af ett minister Burenstam tillhörigt oljefärgsporträtt af
denna drottning finnes intagen.
De hittills kända porträtten af Maria Eleonora äro i hög grad varierande,
också kan man med dem till ledning ej göra sig någon säker föreställning om
hennes utseende. Såsom ju ofta upprepats skall Gustaf II Adolf just genom
prinsessan Maria Eleonoras fägring blifvit så intagen i denna furstinna, att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
