Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Hedvig Eleonora. Pl. 24a, 24b
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HEDVIG ELEONORA.
Pl. 24 a, 24 b.
På slottet Gottorp föddes den 23 oktober 1636 Hedvig Eleonora, dotter till hertig Fredrik III af Holstein (Gottorp) och dess gemål Maria Elisabet af Chur-Sachsen. Sedan hon nyss uppnått 18 år förenades hon genom kyrkans band den 24 oktober 1654 med sin frände, den kort förut på Sveriges tron uppstigne pfalzgrefven Carl Gustaf. Bilägret egde rum i Stockholm. Redan från sin första ankomst till det nya fosterlandet förstod den unga drottningen att vinna allas hjärtan och var ännu på sena ålderdomen, om också fruktad, allmänt aktad, icke minst inom familjekretsen, där hon med mycket förstånd och bestämdhet styrde och ställde för alla, lämnande politiken åt de framstående män, som jämte henne voro ledamöter i förmyndareregeringarna 1660—1672 och 1697. Hon öfverlefde sin gemål i öfver 55 år och sin son Carl XI i 18 år, samt afled i Kungshuset (nu Svea Hof-rätt m. m.) i Stockholm sjuttionio år gammal, den 24 november 1715. I en stor del arbeten, där drottningens dödsdag meddelas, äfven i nyligen utgifna genealogiska verk, uppgifves att hon aflidit den 14 november. Denna oriktiga uppgift är sannolikt beroende på ett tryckfel i Rosenhanes konungalängd. Å den i kyrkorna upplästa kungörelsen om dödsfallet är emellertid den 24 november utsatt som drottningens dödsdag; samma dag angifves äfven af Berch (“Kort Utkast til Kon. Carl X Gustafs och dess Gemåls lefvernesbeskrifningar"). Hvad som emellertid häfver hvarje tvifvel är det meddelande om drottningens frånfälle, som finnes i “Brefvexling mellan K. Carl XII och Rådet". Där säges uttryckligen i en skrifvelse af den 25 november 1715, att drottningen aflidit “i går“ d. v. s. den 24 november.
Hennes lifliga, från förfädern nedärfda intresse för de sköna konsterna, i främsta rummet arkitekturen, är kändt och har äfven gifvit henne ett så lysande eftermäle att kanske ingen af Sveriges drottningar i detta hänseende kan täfla med henne. I sitt högst värdefulla arbete om N. Lafrensén d. y. säger O. Levertin: “Först med Carl X Gustaf och framförallt med hans drottning Hedvig Eleonora, hvilken under sitt långa lif in i dess bekymmerfyllda skymning ständigt visade ett lika praktiskt som kärleksfullt intresse för alla arter af målarkonst från slottsdekorationens jätte-uppgifter ner till miniatyristens konstkärlek i smått, grundades i vårt land en verklig artistisk tradition." Mycket snart efter Carl X:s död tog sig Hedvig Eleonoras intresse för konsten uttryck i de stora och kostbara byggnadsföretag, som på hennes initiativ planlades och under de följande åren utfördes; här må endast erinras om Drottningholms och Strömsholms nybyggnader, samt ombyggnaderna och inredningarna vid Gripsholm, Ulriksdal, Carlberg och Vadstena. Dessutom visade “riksenkedrott-
ningen" vid olika tillfällen sitt intresse för andre konstutöfvare än arkitekter. Ehrenstrahl, Behn, D. v. Krafft, Brenner m. fl. ihågkommos icke blott med talrika beställningar utan fingo tidt och ofta på allehanda sätt röna bevis på den konstälskande drottningens nåd.
Sannolikt under Carl X Gustafs lifstid, lät Hedvig Eleonora utföra det nu i Nationalmusei samlingar förvarade förträffliga porträtt af sig, som konsthistorici hänföra till den bekante Toussaint Geltons pensel. Detta torde emellertid vara ett af denna drottnings tidigaste porträtt. Möjligen har äfven den berömde målaren
Wuchters, som af Hedvig Eleonora inkallats till Sverige, utfört porträtt af drottningen, men man känner tyvärr ej nu något sådant. Kort efter Carl X Gustafs död återvände David Klöcker från sin långvariga vistelse i utlandet och från denna tid existera flere af honom utförda bilder af Hedvig Eleonora, hvilka återgifvits af olika gravörer, exempelvis Pl. 24 a. Denna bild är graverad af J. Sandrart, som haft något original af Ehrenstrahl till sin förebild. Den förekommer såväl signerad som osignerad samt med något olika inskription och har äfven repeterats med olika inramning af C. Woumans. Samma bild ehuru vänd åt motsatt sida är graverad af Ph. Fruijtiers (död 1666), hvars stick är det Sandrartska mycket öfverlägset, men ej här kunnat återgifvas på grund af vissa tekniska svårigheter. Denna Fruijtiers gravyr har tjänat till förebild för stick utgifna af T. Merlen och Fr. Bouttats.
Pl. 24 b. återgifver en gravyr af Petrus v. Schuppen efter original äfvenledes af Ehrenstrahl eller Klöcker som han ännu hette 1667, då denna för Pufendorfs “De rebus a Carolo Gustavo rege" etc. etc. afsedda gravyr, utfördes. Öfriga graverade och signerade blad öfver Hedvig Eleonora äro af: D. Padt-Briigge, J. Strauss-berg, J. G. Ruckman, I. M. Moscherosch, Isebr. Compostell, m. fl. Dessa äro dock nästan alla ganska underhaltiga, smärre blad.
Oftare än kopparstick förekomma oljemålade porträtt af denna drottning; förutom Ehrenstrahl, som i stort antal utfört bilder af Hedvig Eleonora, har David von Krafft, enligt uppgift af d:r Aug. Hahr (David von Krafft och den Ehrenstrahlska skolan etc. etc.) minst 100 olika gånger framställt hennes drag. Bland dessa porträtt torde ett på Strömsholm förvaradt böra räknas till de bättre. D:r Hahr lämnar i ofvan anförda arbete bland annat en förteckning på omkring 40 personer, som af drottningen fått mottaga hennes porträtt. Det är således i slotten och tafvelgallerierna som Hedvig Eleonoras drag böra studeras och ej i gravyrsamlingarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
