Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Carl XI. Pl. 27, 28, 29, 30a, 30b - Ulrika Eleonora d. ä. Pl. 31, 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är dock först sedan konungen själf öfvertagit regeringen, som den stora
mängden af gravyrer öfver honom såg dagen. De flesta synas vara inspirerade
af Ehrenstrahls målningar, men likväl finnas flere med själfständig typ, såsom
t. ex. en utgifven af Paullus Fürst PI. 29; gravyren till detta pompösa blad synes
härröra från C. N. Schurtz, som möjligen äfven utfört själfva originalet. Ett annat
prydligt blad är graveradt efter Ehrenstrahl af R. White och utgifvet i London 1683.
Den utan gensägelse ståtligaste gravyren af Carl XI och på samma gång, jämte ett
af hans gemål, sannolikt det till måtten största svenska kopparsticksporträtt, är
ut-fördt af Bartholomeus Kilian, dateradt 1684; det är mycket sällsynt och kan med
skäl upptaga täflan med de franska och engelska konungarnes präktiga bilder från
denna tid. Äfven P. Kilian har graverat ett vackert blad af Carl XI, utgifvet af
J. Hofman. Af C. G. Eimmart har man en allegorisk bild med konungens
porträttbyst; det utgör titelbladet till “Certamen Eqvestre cæteraque Solemnia Holmiæ
Suecorum“ etc.
Af S. Blessendorfif och J. Gole finnas tvenne blad af hvardera med olikheter i
ramverket och underskriften. Ett vackert blad har P. Schenck utfört i
aquatinta-manér; det är försedt med inskription på holländska språket.
En intressant framställning af jemförelsevis god konstnärlig halt är den af Böner
graverade och af J. Hofman utgifna bilden af konungen iförd strumpebandsordens
insignier och mantel (Pl. 28). Den torde vara utförd snart efter konungens utnämning
till strumpebandsriddare. Denna höga utmärkelse tilldelades Carl XI 1668 och han
antogs till riddare på rikssalen å Stockholms slott den 29 juli 1669.
Samma bild finnes utgifven i mindre skala.
Ett större blad i aquatintamanér är utfördt af M. Meytens; det är dock ej
synnerligen tilltalande; samma bild fast omvänd och i mycket mindre skala samt
utan mantel är utgifven dels af Jo. Smith, dels af Jo. Loyd. Dessa senare skiljas
endast genom utgifvarnes signaturer.
Å Pl. 30 a. återgifves ett vackert stick utfördt 1685 af J. Gole, som förut
olika gånger graverat Carl XI porträtt. Denna bild är pendant till en af drottning
Ulrika Eleonora d. ä. (Pl. 31). Exemplar af det här nämnda sticket förekomma
utan gravörens signatur. Efter hvilket original detta stick utförts är ej fullt utredt,
men omöjligt är ej, att de Plasse, som utfört drottningens bild, äfven är upphofsman
till detta; anmärkas må likväl, att bladen ej utgått från samma koppartryckares
verkstad, om ock gravyren utförts af samma mästare.
Pl. 30 b. återgifver ett mycket kändt porträtt af Carl XI. Originalet är måladt af
Ehrenstrahl samt, enligt somliga exemplar af gravyren, utfördt 1672, enligt andra 1673.
Gravyren är ett verk af den bekante Jakob Sandrart, som då var verksam i Nürnberg.
Att uppräkna alla kända gravyrer, hvarå Carl XI:s drag framställas, skulle vara
att allt för mycket inkräkta på detta arbetes utrymme, men då någon mera utförlig
förteckning af denna art veterligen ej finnes tillgänglig, torde ej vara ur vägen att
omnämna ännu några konstnärer, som utfört sådana gravyrer. Johan Franck har efter
A. Bentz’ något barocka original utfört ett ståtligt stick, som, enligt signatur å en
del exemplar, utgifvits af M. A. Hannas. En bild af helt annan art är graverad af
S. Thomassin 1695, närmast lik en af samme man signerad gravyr af Carl XII
(Pl. 36); denna bild har måhända utförts efter originalteckning eller medalj, af en
såsom medaljgravör känd svensk konstnär, Arvid Karlsten (äfven Carlsten), hvars
namn, jemte årtalet 1694, befinner sig i själfva den rand, som närmast omgifver
konungens bild. Andra blad äro signerade af L’Armessin, J. Ph. Aubry, H. Bonnart,
E. Brenner, D. Padt-Brügge, W. v. d. Laegh, J. G. Walther, P. Stephani, G. v.
Aveleen, H. H. de Qvitter, Is. Compostell, J. L. Hönning, N. Harrewyn, m. fl.
ULRIKA ELEONORA D. Ä.
Fredrik III af Danmark hade med sin gemål, Sofia Amalia af Braunschweig,
fyra döttrar och tvenne söner, hvilka alla uppnådde mogen ålder. Af de
senare blef Christian konung i Danmark och Georg blef drottning Annas af
England gemål. Yngst af de fyra döttrarna var Ulrika Eleonora, som föddes den
ii September 1656 i Köpenhamn. Hon afled den 26 juli 1693 på Carlbergs slott.
Det kan måhända vara af intresse för läsaren att erfara, hvad Carl XI vid detta
sorgetillfälle egenhändigt skref i sin almanacka; följande utdrag må därför här få
plats, isynnerhet som konungens egna ord belysa hans känslor för gemålen på ett
olika sätt än man i historiska arbeten brukat framställa dem. Konungen skrifver
nemligen:
“Den 26 (Juli), om onsdags-afton kl. emellan 7 och 8 behagade den Aldrahögsta
Guden hädankalla ifrån denna usla werlden til Sig uthi det ewiga lifwet min älskeliga
kära Gemål, den Stormägtigsta Drotning, Drotning Ulrica Eleonora, numera salig
hos Gudh. Jag hafwer mist en gudfruktig, dygdesam och kär Drotning och Maka,
mig til stor olycka och sorg. Gudh tröste mig och bevare Hennes Maj:t
Enke-Drotningen och mina tre Barn, i sorg efterlemnade. Anno 1656 den 11 Sept. är
Hennes K. Maj:t födh i Köpenhamn, död anno 1693 den 26 July, war altså 36 år,
10 månader, 15 dagar gammal; wij hafwa aflat tilsammans, igenom Gudhs nåd,
7 barn, 5 Söner och 2 Döttrar, hvarutaf Gudh hafwer til Sig kallat uti det Ewiga
4 de yngsta sönerna uti sin späda ungdom, och lemnade efter sig i sorgen en son
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
