Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Sofia Magdalena. Pl. 55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOFIA MAGDALENA.
H- 55-
ofia Magdalena föddes i Köpenhamn den 3 juli 1746 och var således endast
några månader yngre än sin gemål, Gustaf III, med hvilken hon förlofvades
redan vid fyra års ålder. Hennes uppfostran under farmoderns, den
allvarliga Sofia Magdalenas af Brandenburg närmaste uppsigt hade visserligen gjort
den unga furstinnan till ett mönster i många afseenden, men ingalunda danat henne
för lifvet vid Gustaf III.s lysande och flärdfulla hof. Redan snart efter hennes ankomst,
1766, till det nya fosterlandet blef hon behandlad med mycken likgiltighet, icke blott
af sin svärmoder Lovisa Ulrika, som velat omintetgöra hela partiet, utan äfven af
gemålen, som visade henne en sårande kallsinnighet. Den unga kronprinsessans
blyghet tolkades som högfärd och hennes oskuld förlöjligades, med den påföljd att
den i sin värdighet och sina finaste känslor sårade furstinnan alltmer drog sig tillbaka
från det bullrande hoflifvet. Att detta icke föll de svenska hofkretsarne i smaken
var ganska naturligt, också synes man alldeles missuppfattat kronprinsessans karaktär
och efter högt föredöme klandrat henne utan egentlig orsak.
Ambassadören i Köpenhamn, Sprengtporten, som redan 1761 i ett bref
(Ofver-kammarherre Celsings arkiv) till sin hustru skrifvit att de trenne prinsessorna, d. v. s.
Sofia Magdalena och hennes systrar, voro vackra, älskvärda och synnerligen väl
uppfostrade och mycket öfver hvad han väntat sig, skrifver 1766, kort efter
kronprinsessans ankomst till Sverige, såsom svar på ett bref från sin fru, som sannolikt uttalat
sig mindre fördelaktigtigt om Sofia Magdalena, följande: “Det Du berättar mig om
kronprinsessan förvånar mig mycket. Jag kan endast försäkra, att detta ingalunda
liknar henne och att det i följd däraf alldeles säkert måste varit genom andras
till-skyndan hon handlat så. Men då ingenting här i världen är omöjligt, kan man
vänta sig allt; allrahelst med en nation, som börjar blifva så ovärdig som vår. Det
skulle i öfrigt ej vara första gången man i Sverige fördärfvat hjärta och sinne på
en ung furstinna, som uppfostrats i oskuld och ej eger kännedom ens om namnen
på kabal och intrig. Jag beklagar att denna arma prinsessa, vid hvilken jag är
fäst både af plikt och känsla, skall vara nödsakad att lefva bland sådana människor. “
Häraf tyckes framgå, att det kantiga och otillgängliga i Sofia Magdalenas
karaktär, och den hos henne till följd af en allvarlig uppfostran kanske väl mycket
framträdande blygheten, för att ej säga tafattheten, genom orättvisa och ovänligt
bemötande utvecklat sig ytterligare vid det svenska hofvet, hvars sätt att vara och
tänka hon aldrig delade.
Sofia Magdalena, som fick upplefva sin gemåls tragiska slut och sin sons
af-sättning, afled den 21 augusti 1813.
Denna drottnings porträtt från tiden före hennes ankomst till Sverige äro föga
kända, åtminstone äro de ej återgifna i gravyr. Alltifrån bilägret lät hon ofta utföra
sitt konterfej; bland de många framstående konstnärer, för hvilka Sofia Magdalena
suttit har kanske ingen lyckats bättre än Pilo, af hvars hand olika bilder af
drottningen existera. I öfrigt finnas på de kungliga slotten, i Upsala universitets samling,
i Nationalmuseum samt i privata samlares ego porträtt af Sofia Magdalena, utförda
af L. Pasch, Lundberg, Breda, Björck, m. fl. En i hög grad intressant oljemålning
framställande drottningen jämte Gustaf III och sonen Gustaf Adolf, helfigurer i naturlig
storlek, eges af friherre H. Strömfelt å Tärnö i Södermanland; tyvärr vet man ej
hvem som målat det, icke minst ur kostymsynpunkt, intressanta konstverket.
Visserligen uppgifves att Lundberg utfört målningen, men detta torde vara ett misstag.
Bilden, som skänkts till grefvinnan v. Fersen, född Sparre, har genom arf kommit
i Strömfeltska släktens ego.
Graverade bilder af Gustaf III:s gemål äro mycket få; det å Pl. 55 afbildade
kopparsticket är utfördt af J. Gillberg 1774 efter original af L. Pasch; det finnes
äfven i mindre format samt med olika inramning och omskrift graveradt af F. Akrel.
Tvenne färglagda gravyrer af J. M. Will förtjäna knappast att omnämnas; de
äro mer än lofligt underhaltiga.
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
