Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Fredrika Dorotea Wilhelmina. Pl. 58 - Burensköld, Jakob. Pl. 158 - Bååth, Seved. Pl. 98 - Cedercreutz, Jerman (Tersmeden). Pl. 175 - Celsius, Olof, d. ä. Pl. 176 - Cronhielm, Gustaf. Pl. 154
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blef tillfångatagen. Under pesttiden 1711 var han t. f. öfverståthållare i Stockholm,
men blef redan samma år öfverbefälhafvare öfver armén i Vestergötland och Bohuslän.
Under en följd af år var han sedermera guvernör i Skåne och afled 1738 den 24
februari. Hans porträtt (se pl. 158) är graveradt af C. Bergqvist, möjligen efter
förebild af David v. Krafft eller någon af hans efterföljare; i alla händelser må
påpekas, att någon sådan af Krafft utförd bild ej finnes omnämnd i A. Hahrs
förträffliga studie öfver Krafft (utg. 1900). Förebilden till Bergqvists stick är utförd
1712, då Burensköld öfvertog guvernörsämbetet i Skåne, hvilket ämbete han lämnade
redan 1716 d. v. s. ett helt år innan Krafft i nämnda provins gjorde ett längre
uppehåll för att “afkonterfeja“ Karl XII och hans generaler. Däremot kan man
möjligen gissa på Johan Starbus, som begaf sig till Skåne 1712 eller 1713 för att
i Kristianstad porträttera Stanislaus Leszczynskis gemål och döttrar.
BÅÅTH, SEVED. Pl. 98.
Den från Carl XI:tes förmyndareregering bekante riksskattmästaren friherre
Seved Bååth, var född nyårsdagen 1615. Han tillhörde det fåtal bland sina
samtida ståndsbröder, som alltifrån ungdomen ägnade sig åt fredliga värf. Redan tidigt
blef han kammarråd och var vid trettio års ålder riksråd, hvarefter han, som bl. a.
innehaft presidentämbetet i Svea hofrätt, år 1668 utnämndes till riksskattmästare.
Han afled emellertid redan följande år, den 19 augusti 1669.
Ett porträtt af honom finnes i Vibyholmssamlingen samt afbildadt bl. a. i
“Anteckningar om bondesläkten. K. Rådet gr. Carl Bonde.“ II. 92.
Den å pl. 98 återgifna bilden af Seved Bååth är graverad af J. Falck 1650
och är ett af de vackraste sticken i den förut ofta omtalade serien af Falck här i
Stockholm under 1640- och 50-talen utförda porträtt af svenske stormän. Gravyren
är utförd efter målning af den i Stockholm på 1640-talet verksamme engelske
miniatyrmålaren Alexander Cooper. Af Falcks gravyr finnes en variant, å hvilken i
stället för den latinska tillägnan insatts följande: Friherre Sewed Both Sweriges
Rikes Radh och Cameradh. Af detta finnes äfven en mindre men omvänd gravyr
af P. Aubry.
CEDERCREUTZ, HERMAN (TERSMEDEN). Pl. 175.
Son af brukspatronen Reinhold Tersmeden och hans maka, Christina Börstell i
hennes första gifte, föddes Herman Tersmeden 1684 den 13 februari. Jämte brodern
blef han delaktig i stjuffaderns, landshöfdingen Jonas Folkerus’, adelskap och
friherr-liga värdighet samt antog så namnet Cedercreutz. Han inskrefs vid 17 års ålder såsom
askultant i Svea hofrätt, men öfvergick snart till den diplomatiska banan. Envoyé
till Ryssland 1722 blef han 1727 hemkallad samt utnämnd till statssekreterare för
utrikes ärendena. Sedan han under en följd af år därefter varit president i
kammarrevisionen, inkallades han 1742 i riksrådet. Han var Sveriges ombud vid freden i
Åbo 1743 samt afgick kort därefter såsom e. o. ambassadör till Petersburg, därhän
stannade till 1745.
Af konung Fredrik utnämndes han till serafimerriddare 1748 och upphöjdes af
Adolf Fredrik i grefligt stånd 1751. Han afled 1754 den 24 november i Stockholm.
I likpredikan öfver honom heter det: “Genom stora naturliga förmåner till vett och
hjärtelag, till behageligt och manligt anseende och väsende var Hans Excellens grefve
Cedercreutz högvälboren, fast hans börd ej var adelig.“
Den å pl. 175 återgifna gravyren öfver honom torde få anses såsom ett af
Er. Geringius’ bättre arbeten. Originalet, oljemålning af O. Arenius, befinner sig å
Gripsholm, där äfven tvenne bröstbilder öfver honom bevaras, en målad af P.
Fjellström.
CELSIUS, OLOF, d. ä. Pl. 176.
Denne, en af de utmärktaste bärarne af det frejdade namnet Celsius, föddes
1670 den 19 juli. Sedan han vid Upsala universitet inskrifvits som student endast
8 år gammal blef han först 1694 filosofie magister, hvarefter han 1696 påCarlXLs
bekostnad företog en tvåårig resa till Italien. Snart efter hemkomsten blef han 1699
adjunkt vid Upsala universitet och tillhörde sedan detsamma i egenskap af professor
under nära 55 år; samtidigt var han från 1736 domprost i Upsala. Han afled
midsommarsdagen 1756 (ej 1757). Med rätta anses han såsom en vårt lands yppersta
män på lärdomens fält; språkforskare, botaniker, filosof, orientalist och
forn-forskare har han efterlämnat talrika för sin tid synnerligen framstående arbeten och
afhandlingar i dessa ämnen.
Det å pl. 176 återgifna porträttet af Olof Celsius d. ä. är såväl till teckning
som gravyr utfördt af Jakob Gillberg, som dock därvid sannolikt haft något äldre
original till ledning.
CRONHIELM, GUSTAF. Pl. 154.
Kungl. rådet Gustaf Cronhielm föddes 1664 den 18 juli och anställdes, sedan
han en del år vistats på resor i utlandet och därunder äfven tjänstgjort vid
Wurtem-bergska hofvet, helt ung som uppvaktande hos prins Carl (XII). Han lyckades
genom sina grundliga kunskaper fästa Carl XI:tes uppmärksamhet vid sig och
förordnades af konungen att biträda kronprinsens lärare, Polus, vid den unge furstens
studier. Sedan Cronhielm, som efterträdt sin fader på landshöfdingestolen i Vesterås,
1698, under några år lefvat i landsorten, var han vid 1710 års riksdag landtmarskalk
under Hans Clercks sjukdom. Nästan samtidigt utnämnd till hofkanslär ingick han
äfvenledes 1710 i rådet. Under en del år president, först i kommerskollegium och
sedan i kanslikollegium, lade han i dagen stor förmåga och mycken själfständighet.
I nära aderton år var han kanslär vid Upsala akademi (1719—1737) och hade förut
en kortare tid innehaft samma höga ämbete vid Lunds akademi. Han afled 1737
den 3 juni i Stockholm. Om honom säger Carl XII 1714 i ett bref af den 2 sept.
till Ulrika Eleonora med anledning af det lediga presidentämbetet i Svea hofrätt:
“Jag har några små saker emot honom också och ville gärna, att han först visade
mera tillgifvenhet till publik nytta än till privat-afseenden, dessutom uträttade han
ej stort vid den kommission, han i fjor hade vid flottan, ej häller efterkom han rätt
sina order på det sätt, som han borde förstå dem, men detta kan allt bättras.“
Af honom finnas flere porträtt i olja. Det bästa torde vara ett af D. v. Krafft,
tillhörigt Upsala universitet; ett i Gripsholms-samlingen är en kopia af detta. Ännu
ett porträtt af Cronhielm äger universitetet, nämligen en vacker midjebild af J. H.
Scheffel, utförd omkring 1727 (afbildad i Svenska Portr. i Sami. vid Upsala univ.
utg. af N. Sjöberg).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
