Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Fredrika Dorotea Wilhelmina. Pl. 58 - Fuchs, Rutger. Pl. 173 - Gillberg, Jakob. Pl. 220 - Grill, Anna Johanna. Pl. 205 - Grill, Claes. Pl. 188 - Gyldenstolpe, Nils. Pl. 137 - Gyllenborg, Carl. Pl. 163 - Gyllenborg, Jakob. Pl. 131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kammarkollegium och 1727 en plats vid rådsbordet. Han afböjde dock dessa
hedrande uppdrag och kvarstannade på den militära banan tills 1739, då han blef
öfverståthållare i Stockholm, på hvilken post han lyckades göra sig synnerligen
af-hållen och “uträtta mer än de fleste“ af sina företrädare. N. v. Dardel säger om
Fuchs: “Bland Stockholms alla öfverståthållare finnes det måhända ingen, som gjort
sig i så många afseenden förtjänt af dess tacksamhet som Rutger Fuchs.“ Han
afled i Stockholm den 10 april 1753.
Rutger Fuchs’ porträtt, sannolikt af Scheffel, finnes i magistratens sessionssal i
Stockholms rådhus; ett annat tillhör Södermanlands regementes officerscorps och
ännu ett annat finnes å Carlbergs slott. Det här å pl. 173 af bildade, Martinska
sticket tillhör en samling bestående af åtta bilder framställande Fredrik I och sju bland
de första serafimerriddarne.
GILLBERG, JAKOB. Pl. 220.
Denne en af våra mera begåfvade och kanske mest produktive kopparstickare
föddes 1724 i Vermland och blef först löjtnant vid Fortifikationen, men ägnade sig
från midten af 1750-talet åt koppargravyr, som han under Laurent Cars studerade
i Paris. Hans grafstickel har lämnat oss flere framstående arbeten, såväl landskap
som porträtt, bland hvilka senare märkas Gustaf III (pl. 50), Sofia Magdalena
(pl. 55), Carl Scheffer (pl. 211), Nordencrantz (pl. 196) m. fl. Såsom lärare vid
målareakademien från 1768 fortfor han att verka till sin död 1793 den 15 oktober.
Hans här å pl. 220 meddelade porträtt är tecknadt och graveradt af honom
själf 1758; varianter finnas, som dock endast skilja sig från den här återgifna
gravyren därigenom att signaturen befinner sig i motsatt hörn.
GRILL, ANNA JOHANNA. Pl. 205.
Hustru till nästföljande, Claes Grill, och hans kusin, föddes Anna Johanna
Grill 1720 och afled den 3 januari 1778. Hon var dotter till den konstälskande
Carlos Grill, hvars sinne för skön konst hon synes hafva ärft jämte faderns dyrbara
konstsamlingar. Det är, tack vare hennes dotters, fru Peills, donation som
Nationalmuseum nu kan ståta med den dyrbara Rembrandttaflan “Claudius Civilis“.
Hennes porträtt målades dels af Meytens, dels af Roslin och af G. Lundberg.
Det är efter Lundbergs målning, som det å pl. 205 afbildade sticket utförts i Paris
af Moitte. Af detsamma finnes en mindre efterbildning af Snack.
GRILL, CLAES. Pl. 188.
Den Grillska släkten spelade inom köpmansvärlden i Stockholm under midten
af 1700-talet en mycket framstående roll. Dess mest betydande man var utan tvifvel
Claes Abrahamsson Grill, som föddes den 19 april 1705 i Stockholm. Hans
upphöjda tänkesätt, hans frikostighet, den rättrådighet hvarmed han behandlade sina
tusentals underhafvande i förening med hans oegennytta hafva bidragit att göra hans
namn aktadt och äradt. Han afled den 6 november 1767, innan ännu hattpartiet
återkommit till makten och godtgjort de oförrätter och den af partihänsyn före-
stafvade domen öfver honom och öfriga delägare i det. s. k. växelkontoret.
Grills porträtt är liksom hustruns måladt af flere mästare bl. a. af G. Lundberg;
det å pl. 188 meddelade porträttet är graveradt i Paris af Moitte; en del exemplar
äro tryckta före all skrift.
GYLDENSTOLPE, NILS. Pl. 137.
Af Michael Wexionii (adlad Gyldenstolpe) tolf barn var det den 1643 den 5 november
i Åbo födde sonen, Nils, som skulle gifva ätten dess största ryktbarhet. Liksom fadern
studerade han först i Upsala och ägnade sig därefter åt civil tjänstgöring, först i
kansliet samt sedan från 1664 i justitierevisionen. Han öfvergick dock efter få år
till diplomatien och tjänstgjorde vid olika tillfällen såsom ambassadsekreterare, därvid
läggande i dagen mycken skicklighet och takt, hvilka egenskaper skulle bana honom
väg till de högsta äreställen. Under en följd af år envoyé i Danmark och Holland
återkom han till Sverige 1687, då han utnämndes till hofmarskalk och vid 1689 års
riksdag var han landtmarskalk. Efter riksdagen riksråd, guvernör för kronprinsen
(Carl XII) och universitetskansler i Lund, blef Gyldenstolpe 1705 kanslipresident. Han
afled 1709 den 4 maj i Stockholm efterlämnande minnet af en rättrådig, lärd,
inom diplomatien och politiken mycket förfaren herre.
Hans porträtt finnes i Riddarhusets samling af landtmarskalkar, äfvensom på
Gripsholm. Den å pl. 137 afbildade gravyren härrör från Akrel, som graverat hela
serien landtmarskalkar. Ett mindre stick af samma bild är graveradt af E. L. Brenner.
GYLLENBORG, CARL. Pl. 163.
Kanslipresidenten Carl Gyllenborg föddes i Stockholm den 7 mars 1679 och
utmärkte sig liksom sin far, farfar, farbror och bror för sin poetiska begåfning och
idkade liksom de med framgång vitterhet. Först bestämd för krigarens yrke kom
han dock, sedan han tillfälligtvis användts i diplomatiska värf, att helt ägna sig åt
diplomatien och utnämndes 1703 till kommissionssekreterare vid svenska
beskickningen i London samt efter hand till resident och minister därstädes. Sedan han
1717 hemkommit blef han 1720 hofkansler och ingick redan 1723 i rådet, där han
genast intog en framstående plats. Efter riksdagen 1739, då hattpartiet utträngde
mössorna, blef Gyllenborg, som var det förstnämnda partiets chef, Arvid Florns
efterträdare som kanslipresident. Han innehade detta ämbete till sin död den 9
december 1746, men de sista åren dock endast till namnet, då hans undergräfda
hälsa nödgade honom att öfverlämna ledningen t. o. m. af en del viktiga göromål
till andra, bl. a. till sin efterträdare C. G. Tessin.
Det å pl. 163 afbildade sticket är utfördt af Bernigeroth d. y.; samma typ
finnes i smått samt med tysk underskrift och är signerad “I. M. B. sculp.“.
GYLLENBORG, JAKOB. Pl. 131.
Den förste bäraren af det sedermera så ryktbara namnet Gyllenborg, Jakob
Vollimhaus, apotekaresonen från Upsala, föddes den 7 mars 1648, och var således
endast omkring ett år äldre än sin broder Anders Vollimhaus, sedermera grefve
Leijon-stedt. Bägge bröderna voro synnerligen nitiska och verksamma ämbetsmän, med
stor arbetsförmåga och duglighet, men ärelystne och icke utan en viss tilltagsenhet,
hvilken senare egenskap var utmärkande isynnerhet för Anders. Vid 32 års ålder
adlades Jakob Vollimhaus, som varit en af de drifvande krafterna vid reduktionens
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
