Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Fredrika Dorotea Wilhelmina. Pl. 58 - Leijonstedt, Anders. Pl. 148 - Lewenhaupt, Gustaf Adolf. Pl. 80 - Lillie, Axel. Pl. 92 - Lillienstedt, Johan. Pl. 152 - von Linné, Carl. Pl. 206 - Löfvenskiöld, Henrik Andreas. Pl. 185 - Maclean, Rutger. Pl. 226
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sekreterare i riksbanken blef han snart, på grund af sin stora begåfning och mycken
tilltagsenhet och därjämte tack vare brodern Jakobs kraftiga stöd, insatt i
reduktionskommissionen, i hvilken han var en af de mest verksamme och hänsynslöse
med-lemmarne. Han adlades 1686 och antog då namnet Leijonstedt. Landtmarskalk
vid 1719 års riksdag blef han riksråd, grefve samt president i kammarrevisionen
samma år. Han hade liksom sin broder Jakob och andra fränder af namnet
Gyllenborg, mycken poetisk begåfning. Han afled i Stockholm den 10 oktober 1725.
Hans porträtt finnes i Riddarhusets samling af landtmarskalkar och är graveradt
af F. Akrel, se pl. 148.
LEWENHAUPT, GUSTAF ADOLF. Pl. 80.
På Vinäs i Kalmar län föddes den 24 februari 1619 Gustaf Adolf Lewenhaupt;
föräldrarne voro rikskammarrådet och generalguvernören grefve Johan Casimir
Leijon-hufvud (Lewenhaupt) och friherrinnan Sidonia Grip. Han gjorde sina första lärospån
i krigareyrket under vistelse i Holland och kommenderade sedermera, endast tjugutre
år gammal, i det andra slaget vid Leipzig det Torstenssonska regementet.
Generallöjtnant 1648, riksråd 1650 samt fältmarskalk 1655. Han ansågs såsom en lika
tapper som framstående härförare, hvars företag gynnades af lyckan, också var det
en verklig förlust för svenska hären, när han, ännu ej trettioåtta år gammal afled i
fältlägret vid Rautis i Finland den 29 november 1656.
Den å pl. 80 afbildade gravyren efter målning af Mathias Merian d. ä., är efter
all anledning utförd af den framstående kopparstickaren M. Küsell, som bl. a. stuckit
ett med detta nära öfverensstämmande blad framställande Carl Gustaf Wrangel, efter
målning af Math. Merian den yngre. Gravyren är möjligen stucken efter det porträtt
af G. A. Lewenhaupt, som finnes vid Skokloster; liknande gravyrer öfver Lewenhaupt
äro utförda af Wolfg. Kilian (omvänd), P. Aubry m. fl.
LILLIE, AXEL. Pl. 92.
Bland trettioåriga krigets män var Axel Lillie, om icke en af de mest
framstående, dock mycket bemärkt för sitt till oförvägenhet gränsande mod samt sin stora
erfarenhet. Han föddes den 23 juli 1603 och ingick tidigt i krigstjänst. Endast
28 år gammal förlorade han vid stormningen af Mainz ena benet, hvilket dock icke
hindrade honom att med mycken framgång fortfarande med lif och lust ägna sig åt
krigets värf. Öfverste redan 1631 blef han generalmajor 1638; tio år senare riksråd
samt därefter generalguvernör och fältmarskalk afled Lillie den 20 december 1662.
Bland de af Beck utförda, sedan af J. Falck graverade bilderna af framstående
svenska personligheter är det af Lillie (pl. 92) ej ett af de bästa, men är likväl
såsom tillhörande den Falckska bildserien af stort konstnärligt intresse. Det är
ut-fördt 1651, då Lillie redan hade passerat sin lefnads middagshöjd. Öfriga graverade
bilder af Axel Lillie äro utförda af A. Kolze, som graverat trenne något olika, med
och utan signatur samt mot olika fonder; ett knästycke är utgifvet af P. Fürst i
gravyr af P. Troschel.
LILLIENSTEDT, JOHAN. Pl. i52.
Född i Björneborg den 14 juni 1655 blef Johan Paulinus, som han först kallade
sig efter fadern, kyrkoherden Paulus Raumannus, redan vid 24 års ålder kallad till
adjunkt vid universitetet i Åbo, men kom aldrig att tillträda denna befattning. Han
avancerade hastigt på den civila banan, där han tjänstgjorde under Sten Bielke, i
hvars hus han varit guvernör. Adlad 1690 med namnet Lillienstedt blef han 1705
vice president i Wismarkska tribunalet. Sedan han med mycken smidighet utfört
flere diplomatiska värf och under en del år verkat som landshöfding, samt under
Carl Xlhtes senare år varit denne konung följaktig, utnämndes han 1719 till riksråd
och upphöjdes till grefve. Slutligen president i förbemälda Wismarska tribunal afled
han i Pomern den 26 september 1732.
Det ståtliga af Drevet utförda å pl. 152 afbildade sticket är ett bland de
vackraste blad, som denne konstnär utfört. En mindre gravyr öfver Lillienstedt är
signerad Andr. Reinhardt.
VON LINNÉ, CARL. Pl. 206.
Den världsbekante vetenskapsmannen Carl von Linné föddes den 13 maj 1707
i Råshults komministergård. Han var ännu icke trettio år, då han uppnått
världsrykte. Europa genljöd under decennier af hans lof, och när han den 10 januari
1778 vid sjuttio års ålder aflidit meddelade Gustaf III de samlade ständerna nyheten
därom såsom en förlust, som drabbade hela svenska folket.
Graverade porträtt af Linné äro nästan oräkneliga. Bland de ståtligaste bladen
äro H. Kingsburys stick efter Hofmans original samt Alix gravyr efter Roslins år
1775 utförda oljemålning. Efter samma original är äfven Clement Bervic’s å pl. 206
meddelade stick, som på beställning af Sv. Vetenskapsakademien utfördes 1779.
LÖFVENSKIÖLD, HENRIK ANDREAS. Pl. 185.
Löfvenskiöld var son till landskamreraren Anders Löfgren och föddes på Eggeby
gård i Östergötland den 5 september 1699. Han ägnade sig från år 1719 åt civil
tjänstgöring och var vid sin död amiralitetskammarråd. Adlad 1743 antog han
namnet Löfvenskiöld. Han afled i Karlskrona den 25 maj 1765. Känd såsom en
dugande och kunnig ämbetsman användes han ofta i kommittéer. Äfven såsom
författare är han fördelaktigt känd, både som svensk och latinsk skald.
Det å pl. 185 meddelade porträttet af Henrik Andreas Löfvenskiöld är utfördt
af anonym konstnär.
MACLEAN, RUTGER. Pl. 226.
Den såsom framstående patriot och banbrytande landthushållare kände Rutger
Macleon föddes den 27 juli 1742. Han hade dels ägnat sig åt krigstjänst, dels åt
uppvaktning vid hofvet, där han intog en framstående ställning såsom kammarherre
hos drottning Sofia Magdalena. Sedan han af morbrodern öfverste Coyet ärft den
stora egendomen Svaneholm i Skåne vinnläde han sig om att med nya metoder för
landtbruket åter sätta denna vanskötta egendom i fullgodt skick. Hans åtgöranden
i detta hänseende såsom stridande mot gängse meningen betraktades med misstro,
men Macleans okufliga energi och fasta tro på sina idéer öfvervunno icke blott alla
svårigheter utan förskaffade honom så småningom erkännande äfven från de bittraste
motståndarne. Han afled den 14 januari 1816 på Svaneholm.
Den bild af Maclean, som lämnas å pl. 226, är utförd af v. Heuer efter ritning
af P. Lindberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
