Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Fredrika Dorotea Wilhelmina. Pl. 58 - Oxenstierna, Axel. Pl. 77, 78, 79 - Oxenstierna, Bengt Gabrielsson. Pl. 133 - Oxenstierna, Gabriel Bengtsson. Pl. 81 - Oxenstierna, Gabriel Gabrielsson. Pl. 130 - Oxenstierna, Johan Axelsson. Pl. 85, 86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ce vendredy 4 de Mai 1633, en moins d’une demie heure devant la nature par
Dumouttier“; på dukens baksida står: “måladt vid en conférence med Cardinal Richelieu“.
Af denna bild fanns ännu 1894 vid Fiholm i Västmanland en måhända samtidig
kopia, som förut tillhört excellensen grefve Horn.
Den Mierveldska typen, utförd “ad vivum“ 1635, hr företrädd af ganska goda
exemplar bl. a. vid Gripsholm samt vid Rydboholm; det är denna Mierveldska bild,
som graverats af W. Delff (pi. 78). En helt olika typ företer det af Hondius
graverade bladet, hvars förebild man ej känner. Af David Becks ypperliga bild af
Axel Oxenstierna på ålderdomen äges exemplar af grefve Bengt Oxenstierna och af
grefve Brahe å Skokloster, sannolikt båda original. Vid Tidö finnes ett
originalporträtt, helfigur i naturlig storlek, i mörk dräkt med stor spetskrage; rikskanslären,
hållande en käpp i vänstra handen, står vid ett bord, hvarå ligger ett öppet bref med
stort rödt vax-sigill; af denna bild finnes vid Fiholm (i Västmanland) en god kopia
(utförd 1740 af J. A. Weyz), å hvilken, enligt traditionen, C. F. Breda senare
till-målat en vy af Tidö slott, som ej återfinnes på originalet. Vid Gripsholm finnas,
utom det förut nämnda, tvenne olika, det ena af Math. Merian (?).
En helfigur, äfven i naturlig storlek, med den Beckska typen är uppsatt i
kanslihuset i utrikesministerns rum. Vid Salsta fanns före auktionen (1875) ett porträtt
af Axel Oxenstierna med Becks typ.
I en äldre bouppteckning (efter grefvinnan H. E. Oxenstierna, f. De la Gardie,
1722) omtalas följande “conterfaits“ af rikskanslären: ett “knästycke i förgylt rahm“,
ett “med försilfrad rahm“, ett “förgg. rahm“, en “bröstbild utan rahm“ samt ett
“till häst med en dräng“; de bägge sistnämnda kunna dock lika väl afse sonen Erik
Oxenstierna, ty i bouppteckningen angifvas de endast såsom föreställande “sal.
rikskanslären“ (se Rytterns socken af F’. U. Wrangel. Bil. 11:0 16).
Graverade porträtt af den ryktbare kanslären äro talrika. Det ståtligaste är det
ofvan omtalade Delffska bladet (pl. 78), som stuckits efter Miervelds original och
senare blifvit kopieradt i mindre format af Akrel, Ruckman m. fl. En annan ofta
reproducerad gravyr är den af H. Hondius år 1633 utförda (pl. 77), som tjänat
F. Hulsius, Wolfg. Kilian, J. v. Heyden, E. Verfielst m. fl. till förebild. Det Beckska
porträttet är förträffligt graveradt af Falck, och finnes i tvenne varianter, det ena
(pl. 79) i oval ram, det andra fyrkantigt med olika inskription; äfven denna gravyr
har blifvit föremål för efterbildningar bl. a. af Gaillard (i varianter). Bland den stora
mängden öfriga kopparstickare, som utfört stick af Axel Oxenstierna, anonyma
oräknade, må nämnas: S. Glanerus, j. J. Metzger, J. Blaschke, B. Montcornet, P.
Aubry, Geijser, J. de Leuw, Bodlinger, S. Weishan, Seb. Fuchs (1633).
OXENSTIERNA, BENGT GABRIELSSON. Pl. 133.
Bland Sveriges statsmän intager Bengt Oxenstierna ett af de mest framstående
rummen. Han föddes 1623 den 16 juli på den gamla familjeegendomen Mörby samt
var son till riksskattmästaren grefve Gabriel Bengtsson Oxenstierna (till Korsholm
och Wasa). Han ägnade sig redan helt ung åt allvarliga studier och skall vid åtta
års ålder hållit en latinsk oration. Sedan han tillbragt en del år vid Upsala universitet
företog han vid fyllda tjugu år en långvarig resa till utlandet, hvarefter han dels
bevistade slutförhandlingarna i Westfaliska fredskongressen, dels såsom svensk
fullmäktig afsändes till Nürnberg. Efter olika med mycken takt och skicklighet utförda
diplomatiska värf blef han 1654 riksråd. Äfven senare blefvo honom anförtrodda de
viktigaste uppdrag bl. a. 1676 att vara ambassadör vid fredsverket i Nijmwegen.
Kanslipresident 1680 var han sedermera under nästan Carl XFs.hela regering den som
uteslutande hade afgörandet rörande Sveriges utrikes politik i sin hand och visade
sig därvid såsom en upplyst, klok, grundligt lärd och öfverlägsen statsman. Han
afled den 12 juli 1702.
Det porträtt af honom, som är afbildadt å pl. 133 tillhör den af P. de Jode
utförda serien stick efter A. v. Hulles förebilder; en efterbildning häraf är graverad
af P. Aubry, som sannolikt utfört äfven en liknande med bilden vänd åt motsatt
håll. Ett porträtt af Bengt Oxenstierna af A. Bioen har graverats af C. Meysens;
det finnes häraf åtminstone en imitation med ansiktet vändt åt motsatt håll,
sannolikt graveradt af W. P. Kilian.
Äfven finnes ett större svartkonstblad öfver Bengt Oxenstierna på äldre dagar;
det är emellertid ganska underhaltigt.
OXENSTIERNA, GABRIEL BENGTSSON. Pl. 81.
Gabriel Bengtsson Oxenstierna grefve till Korsholm och Wasa, föddes den 26
mars 1586. Han ägnade sig först med lif och lust åt krigarens yrke, men, sedan
han 1611 utnämnts till guvernör och 1617 till riksråd, synes han, ehuru samtidigt
utnämndes till öfverstetygmästare, mera ägnat sig åt fredliga värf och blef 1631 guvernör
öfver Finland samt 1634 riksskattmästare och till följd däraf en bland drottning
Christinas förmyndare. Slutligen utnämndes han till riksamiral och president i
amira-litetskollegium 1652. Han afled på Edsberg i Upland den 12 december 1656.
Hans porträtt af Beck äges af grefve Erik Oxenstierna. Denna bild är år 1650
graverad af Jeremias Falck, en synnerligen utmärkt gravyr återgifven å pl. 81; den
finnes äfven omvänd och i mindre skala graverad af P. Aubry.
OXENSTIERNA, GABRIEL GABRIELSON. Pl. 130.
Bland de många framstående män, tillhörande de olika grenarna af släkten
Oxenstierna, som kommit till makt och anseende, är Gabriel Gabrielson icke en af
de ringaste. Visserligen kan han ej täfla med de mest lysande ättemedlemmarna,
men dels såsom häradshöfding i Finland (från 1644), dels hofmarskalk, riksjägmästare
och riksråd, lade han i dagen egenskaper, som förvärfvade honom drottning Christinas
synnerliga ynnest. Efter drottningens tronafsägelse utnämndes han 1657 till lagman
i Vermland samt slutligen till riksmarskalk. Han var född 1619 den 6 mars på
slottet i Reval och var son till den berömde riksskattmästaren Gabriel Oxenstierna.
Vid sin död 1673 den 12 januari var han ännu en man i sin fulla kraft.
Hans å pl. 130 afbildade porträtt är måladt af Ch. Thompson och graveradt af
Fr. Akrel. Det finnes äfven i mycket litet format graveradt af Liebe samt tryckt i Leipzig.
OXENSTIERNA, JOHAN AXELSSON. Pl. 85, 86.
Den store rikskanslärens förstfödde son, Gustaf Oxenstierna, afled ung, nyss
fylld 20 år. Det skulle sålunda egentligen tillkommit den honom i ålder närmaste
brodern, Johan Oxenstierna, att upptaga rikskanslärsmanteln efter fadern. Att så ej
skedde var beroende af flere omständigheter, dels på Johan Oxenstiernas långa vistelse
i utlandet, dels på hans högdragna sätt och häftiga lynne, som gjorde honom föga
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
