Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Fredrika Dorotea Wilhelmina. Pl. 58 - Rosenadler, Johan. Pl. 162 - Rosenblad, Eberhard. Pl. 223 - von Rosenfelt, Werner. Pl. 138 - Rosenhane, Schering. Pl. 94 - Roslin, Alexander. Pl. 219 - Rudbeck d. ä., Olof. Pl. 132 - Sahlgren, Niclas. Pl. 202
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholm den 26 mars 1743 efterlämnande minnet af en framstående talare, en
grundlig lärd, en på samma gång genialisk som högstämd latinsk författare.
Hans porträtt finnes i universitetshuset i Upsala måladt af okänd konstnär.
Det är den efter detta porträtt af Mentzel utförda gravyren, som återgifves å pl. 162.
ROSENBLAD, EBERHARD. Pl. 223.
Prästson från Sexdrega i Göteborgs stift föddes Eberhard Rosén, sedan adlad
Rosenblad, den 16 november 1714. Efter omfattande theologiska studier i Upsala
öfvergick han till medicinska fakulteten och blef ännu ej 27 år gammal medicine
doktor. Snart var han en af hufvudstadens mest framstående praktiserande läkare,
men inom få år kallades han till medicine professor vid Lunds universitet, hvarest
han såsom lärare verkade i mer än 40 år. Vid den höga åldern af 82 år afled
han i Lund den 21 mars 1796. Han är måhända den mest framstående bland
sjuttonhundratalets lundaprofessorer.
Hans här å pl. 223 meddelade porträtt är stucket af Akrel, möjligen efter
förebild af Lorentz Pasch.
von ROSENFELT, WERNER. Pl. 138.
Utgifvaren af den bekanta kartan öfver Stockholm af 1702, amiralen Werner
von Rosenfelt, var född på godset Müntenhof i Estland 1639 i november och var
son till krigskommissarien David Reimer, adlad von Rosenfelt. Han var nyss tjuguett
år, då han 1660 blef underlöjtnant i svenska amiralitetet. Framstående matematiker
samt skald och i öfrigt vetenskapligt bildad i olika riktningar var han äfven en
utmärkt sjöman och blef redan vid fyrtio års ålder vice-amiral. Slutligen amiral
afled han i Karlskrona den 5 december 1710.
Tvenne graverade porträtt af honom äro kända, det ena torde vara mycket
sällsynt samt är utfördt af P. van Gunst. Det andra, pl. 138, som finnes i
Rosen-felts bok “Navigationen eller styrmanskonsten“, har en något äldre typ samt
påminner om vissa tyska stick från senare hälften af 1600-talet; det anses vara
graveradt af Nils Ström, adlad Strömcrona; under detta senare läses: Hanc gerit
effigiem, gerit hæc Neptunius heros ora, Rosenfeldus, Svecia terra, tuus. Om
Rosenfelt se vidare K. F. Werner: En praktupplaga 1702 af en karta öfver Stockholm
och J. A. Almqvist: Samlaren 1896 s. 75 och följ.
ROSENHANE, SCHERING. Pl. 94.
Under hänvisning till N. v. Dardels utmärkta biografi öfver Schering Rosenhane
(Personhistorisk Tidskrift. Årg. II pag. 78 och följ.) må här endast nämnas, att
han föddes den 14 juli 1609 på fädernegården Torp, samt att han, som 1650 blef
riksråd, redan år 1652 utnämndes till öfverståthållare i Stockholm. Han afled på
Torp den 6 augusti 1663.
Det å pl. 94 afbildade sticket är utfördt af P. de Jode efter van Hulles
målning af 1648. Efter den i Stockholms magistrats sessionssal befintliga oljemålningen,
som enligt samtidig anteckning å bildens framsida är utförd 1659 finnes ej
något stick. Trenne varianter af det Jodeska sticket förekomma med olikheter i
omskrift, numrering m. m. Samma typ har äfven användts af Aubry, som graverat
trenne blad med bilden omvänd.
ROSLIN, ALEXANDER. Pl. 219.
Sveriges helt visst i utlandet mest kände och högst uppskattade målare från
sjuttonhundratalets senare hälft, Alexander Roslin, var född i Malmö den 15 juli 1718.
Hans förste lärare blef den i Stockholm verksamme hofmålaren Schröder. Under
närmare tio år utöfvade han i fäderneslandet sin konst alltjämt studerande och görande
framsteg. Sedan han, efter en tvåårig vistelse i Bayreuth, fått tillfälle att i Italien studera
den äldre italienska konsten, begaf han sig 1752 till Paris, där han nästan från början
eröfrade en ställning, som torde få anses ganska enastående i konstens annaler.
Han blef också helt och hållet förfranskad och besökte fäderneslandet endast åren
1774—75. Hans taflor, som någon tid råkat i glömska, äro nu eftersökta och
betinga mycket höga pris. Roslin, som ännu på sena ålderdomen utöfvade sin konst,
afled den 5 juli 1793 i Paris nära sjuttiofem år gammal.
De flesta porträtt som man känner framställande Roslin äro själfporträtt. Ett
finnes i Akademien för de fria konsterna och var Roslins receptionsstycke i sagda
akademi, däri han intogs 1774; det är dock ej detta porträtt, som graverats af
Floding, ett vackert ofta reproduceradt blad, som enligt inskriptionen å somliga
exemplar tillhörde en herr de Damery. Enligt “Les arts“ skall en af prinsessan
Mathilde Bonaparte till franska staten testamenterad tafla af Roslin framställa
konstnären själf. Det är visserligen alldeles olika andra porträtt af Roslin, men traditionen
torde i detta fall icke få alldeles underkännas. Porträttet finnes nu i Louvrens
samling. Det å pl. 219 återgifna porträttet är graveradt 1774 af Nicollet efter förebild
af Cochin. Äfven i Palazzo vecchio i Florens finnes Roslins själfporträtt från 1791.
Hans själfporträtt jämte hustrun finnes på Fånö. Om Roslin se vidare O. Levertins
studie: A. Roslin 4:0. Ljus’ förlag 1901.
RUDBECK D. Ä., OLOF. Pl. 132.
Ätten Rudbecks mest betydande man, den ryktbare Olaus Rudbeckius, föddes
i Västerås biskopsgård den 23 september 1630. Hans mångsidiga begåfning, hans
blixtrande snille, hans djupa lärdom och hans upptäckter inom anatomien hafva
förskaffat honom ett odödligt namn; icke minst är han känd genom sitt märkliga arbete
Atlantica. Olof Rudbeck afled 1702 den 7 september i Upsala och var då sedan
mer än 40 år professor i praktisk medicin.
Den å pl. 132 meddelade bilden är hämtad ur ofvannämnda arbete samt är utförd
af den här i Sverige länge verksamme kopparstickaren Dionysius Padt-Brügge för att
tjäna till titelblad för atlasbandet af Atlantica. Hans ståtliga porträtt i olja, måladt
1690 af M. Mijtens, finnes i Upsala universitetshus samt i kopia å Västmanland-Dala nation.
SAHLGREN, NICLAS. Pl. 202.
Född i Göteborg den 18 mars 1701 fick Niclas Sahlgren äfven där sin första,
hufvudsakligen för köpmansyrket beräknade uppfostran. Under närmare sju års vistelse
i utlandet, särskildt Holland, tillägnade han sig därefter en bildning, som vida
öfver-steg den då inom handelsklassen vanliga. Såsom grosshandlare i Göteborg samt
direktör i Ostindiska kompaniet skapade han sig en storartad förmögenhet, som han
till stor del testamenterade till välgörenhet, till nyttiga allmänna inrättningar i sin
födelsestad samt till Vetenskapsakademien, hvaraf han var ledamot. Han afled i
Göteborg den 10 mars 1776.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
