- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 1. Frihetstiden. 1 /
32

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

såg så bekymrad ut. Jag svarade min omsorg vara att
påminna mig och andra om dygds, vishets och skicklighets
verkställighet. »Narri», sade hon, »det vore en fanders möda
att bry sig om dess verkställighet! Ar det icke nog att man
deraf har anseendet? Den konsten vet nu mesta delen af
mina barn. Nej, min son, var aldrig en sådan tok. Folk
skulle le åt dig och taga dig för ett våp, om du intet visste
att ynga upp en käring, utpråla en rutten husknut, gömma
en narr under en sidenklädning, dölja en blemma under en
vacker musch och infatta flintor i guldringar». »Rasande käckt
grepp», sade jag, »det måste jag lära och fråga er, min fru,
huru man skall bära sig åt i några mål, som jag i hast kan
komma i håg: Huru skall man bli en god kristen?» -— »En god
kristen», sade hon, »du frågar så underligt; du jäpar så torrt
och enfaldigt fram, liksom den hurtiga verlden frågade stort
efter sådant. Men dock kan jag säga dig för den
instundande bönedagens skull, att om du går flitigt i kyrkan, är
hederlig mot din själasörjare, glömmer intet de fattige,
kläder dig ärbart vid de andliga högtiderna, mins något när
din katekes, bibliska språk och predikningar, suckar i rättan
tid, tager i sinom tid en mulen uppsyn, och på det allt må
bli fullkomligt, om du vid tillfälle kan utpina några tårar,
så är du den bästa kristen, som någon kan begära». — »Får
jag då», sade jag, »derjemte hysa litet hat, falskhet, girighet,
schackrande, små lönderänkor o. s. v.» — »A», sade hon,
»hvar-före icke det? Allenast det intet så groft märkes, och att du
kan freda ditt ärliga namn; men fråga nu efter annat och var
intet så teologisk». — »Huru blir man», frågade jag, »en käck
adelsman?» — »Om du grant vet», sade hon, »att iakttaga det
försteg som födsel eller privilegier dig gifva, att smått folk vet
vörda dig, om du skiljer dig från annat slödder genom
hög-färgade kläder, livréer, ekipage, namn och vapen, om du
kan hopskrapa dig hederlig frälsegrund och plocka bästa
glöden under din gryta, om du kan inbilla verlden, att dina
ätteläggar sträcka sig upp i hedendomen eller i påfvedömet.
eller åtminstone i första reformationstiden, fastän din farfar
skulle ha varit en ärlig skomakare, om du kan prata de
brukliga språken och upphöja din röst öfver tjugu andra
med en flytande vältalighet — då är du en ädelmodig
ridders-man». — »Huru blir man», frågade jag,» en välförtjent embets-

Ynga upp = förvngra. — Lönderänkor = hemliga ränker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:04:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/1/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free