Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det vet hvar bonde, som intet gerna släpper plogen i lilla
grefvens hand. Men jag fruktar att jag till Sveriges skada
har många likar i detta öde, fastän de intet sörja deröfver
så mycket som jag. Ingen fara är att jag ju skall
bibehålla mig så väl som någon annan, så att jag efter lag icke
skall bli afsatt, men det är ju intet nog! Fruns dräng
orenar hennes kabinettsgolf, slurfvar sönder en spegel,
glömmer och missvårdar ärenden, bär hennes hemligheter till en
annan, som aldrig bort dem veta o. s. v. — allt af bästa
mening i verlden; men hvad skall hon göra? Intet kan hon
derföre vräka oxen under gardet? Så är det med kronan
och mig. Men se, om jag hade kommit till den tjensten
(du vet väl), och den fördömda ambitionen intet hade
för-ledt mig, då hade både jag och tjensten haft heder. Skulle
du intet Argus i ett ark påminna om det nödiga val, som
bör göras af skickliga ämnen till alla tjenster, hvarmed
borde begynnas först af föräldrar eller de i deras ställe, och
sedan trappvis vid skolor, gymnasier, akademier etc. ; kanske
akademien då oc-kså kunde bli en trädskola, hvarifrån
telningarna kunde plantas i alla riksens betjeningar, och
kollegierna kunde infordra livad folk de behöfde. Men då skulle
ock de akademiske trädgårdsmästarne å ena sidan vara
ansvarige för växternas beqvämlighet, så att landets ungdom,
utan sina penningars onyttiga offrande, blefve undervisad
uti allt hvad honom till kronans tjenst nödigt vore, på det
han intet se n behöfde gå här och snoka för att inhemta de
saker, som han i sin studeringstid aldrig hört talas om, och
äfven å andra sidan skulle de hafva makt och frihet att
urskilja, utdöma och befordra den dit sökande ungdomen, så
att den tjenliga blefve upptagen till någon viss inrättning i
anledning af dess vilkor och skaplynne (ty olika embeten
fordra olika skicklighet), och den som hvarken hade medel
eller snille blefve vackert återvisad till plog, handtverk och
sådana näringar, som vår äregiriga tid föraktar. Men Argus,
jag underkastar dig detta förslaget, du kan det bättre än
jag höga vederbörande föreställa. Förblifver etc.
Lib. Tro mig, Argus, det har varit en vurm, som
har skrifvit det brefvet: Oui, la peste me crève! en pietist,
en ratier. Har man nånsin hört så fantastiskt? Tänk,
Vräka oxen under gardet =■ göra honom till soldat, en sak som vid
denna tid var mycket vanlig med oduglingar. — Ratier = grillfangare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
