Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med den hemliga vidlyftighet, hvaruti han satte sig hos en
del sina landsmän; men strax derpå slog hon ändå krediten,
hans enda stödjestaf, undan honom både in- och utrikes,
och der låg han fallit! Tänk, hon tillät honom icke en gång
rikta sig af sin bankrutt. Han fick legd, den utländske fick
något, den inländske intet, och han sjelf med den delikata
Amalia kastades nu med en knäpp ur öfverflödet ned i
eländet, sitt förra intet. Härvid kan vår auktor intet hålla
sig från tårar, utan ropar: o menskliga obeständighet! o
falska kredit! o stjerneskott på krämarhimmelen! Bistra
kommissionär-öde, som så förderfvar både det allmänna och
enskilda! — Men min käre herr Qvarter! I skaken så på
hufvudet, hvads tycks Er om denna tragedi?
Qvarter. Herrlig raritet! Det är intet första gången man
har spelat den tragedien bland de våra, icke heller första
gängen, som du har tuggat derpå.
Argus. Så mycket värre!
Qvart. Jag tror, Argus, att du har enskildt hat till
krämare. Hvad ha de gjort dig? Kan du intet lemna dem
i fred? Blif vid moralen! Ar det en odygd att vara
krämare?
Arg. Elände! Finnen I här någon enskild bitterhet?
Menen 1 det vara omöjligt att skilja personen från
handteringen? Det vet Gud, att jag älskar en krämare så mycket
som hvar och en handelsman; men hans farliga handel kan
jag intet lida, icke heller den förderfliga underbalansen i vår
kommers, så vida jag älskar landets välfärd i framtiden,
våra bortglömde efterkommandes bröd, och tål intet att
ut-ländingen är det tredje ståndet i riket.
Qvart. Tala mig hvad du vill, så blir här ändå aldrig
annat än här är och har varit. De må nu konstla med
sina nyheter så mycket de vilja, så uträttas dock intet annat
dermed, än de bästa undersåtarnes undergång och en hop
egennyttiges uppkomst.
Arg. Fritt, låt så vara, allenast att de bästa
undersåtarnes undergång är rikets läkedom och de egennyttiges
uppkomst dess helsa.
Qvart. Huru skall jag det förstå?
Arg. Jo, jag menar att om de bästa undersåtarne —
som I kallen — äro hårdnackade att fortfara i en
landsför-derflig handel, så blir här intet godt af, förrän sådane bästa
undersåtar bli ruinerade. Här talar jag om näringen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
