Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huru narrar bygga slott i luften.
Björn Hufvuddunst och Jeppe Vildhjerna, kusiner i
narr-slägten, på svärdsidan härstammande från de gamla
berserk-arne, hade nyligen, kanske af någon adept, fått en stor flaska
med en alkemistisk essens, som skulle kunna förvandla alla
metaller i guld. Den satte de emellan sig på bordet i ett
kaffehus, der de under några glas och pipor fägnade sig
öfver sin tillkommande guldlycka. Deras flaska hade redan
gifvit deras anleten en suveränitet, som så sällan låter se
sig i de enfaldiga och menlösa uppsyner. Hela vår
huf-vudstad, hela vår styrelse, ja än mer, ansåg Jeppe med
samma befallande min som en liten kjortelgosse, när han
agar sin trähäst. Afvenså Björn: han skärskådade riksens
närvarande tillstånd med samma enväldiga ögon som en
halfförfaren landtsnickare, när han mellan hvart hyflande
grundhugsar, huru han bäst må passa ihop sitt verk. Jag
kunde ej annat än le i en vrå, der jag satt, när jag såg
dem i synen; teg dock stilla, af fruktan att råka ut som en
mickelsmessokyckling bland dristiga tuppar. Så var deras
samtal:
Björn. Efter nu ödet så har hulpit oss, bror, så skola
våra namn bli odödliga eller huru, min kära du?
Jeppe. Tror visst. Månne intet vår Herre har skickat
oss till att lysa bland de dödlige? Du Ivcksaliga flaska!
Hvem kan nu stå oss emot? När vi kunna göra allting till
guld, så kunna vi göra allting till trälande och oss
under-gifvet. Den satsen slår oss aldrig felt. Men hvad skola vi
nu begynna?
Björn. Käre Jeppe, vi kunna nu intet mindre tilltaga
än göra en ny smälta af hela detta allmänna sammanhanget,
på det vi ock en gång må få vara med i leken.
Åtminstone skall man tala om oss en sång med tiden. Gräfvom
ö O
en mina, bror, med våra guldspadar och låtom den springa
en viss tid härefter. Förstår du mig? Jag menar —
Jeppe. A, månne jag intet — Då skulle vi se en hop
fästningar och folk, som nu synas så stora hjeltar, flyga i
luften, vi skulle väl kanske leka himmelssprätt med vissa
bussar, om vi togo oss före, eller gifta dem, som man gifter
grodor om våren. Men livad äro vi belåtne med en hop
Leka himmelssprätt, gifta grodor = grymma lekar, under hvilka
föremålet på ett plågsamt sätt kastades upp i luften,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
