Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tömlystne ligga hvarannan i håret. Att bli hemma och
sköta god hushållning är väl olika bättre än ett äfventvrligt
flackande, som sällan ger fulla lador och visthus. Men det
kunde så bära till, att här en gång stode lång och
angelägen resa före, resa, som ej kunde undgås för hela gårdens
välstånd. Bäst att tänka på den i stillhet och sämja och
intet förlora redskapen eller utmatta hästen i de onödiga
kringel-äcker, som bara gå ut på, att den ene må visa den
andre hvad karl han är. Jag vill väl intet tro att så sker,
men jag håller så af Grållen, att jag gerna talar om hvad
honom likar, han bör ha sin riktiga och ordentliga ans, han
bör ständigt öfvas och muntras, fastän han icke brukas på
resa, så att ingen vårdslöshet gör honom vårdslös och ingen
vanskötsel vantrefven. Alldeles för god är han till att gå i
skjuts eller alltid stå tillreds för folk, som mena de skola så
handtera honom som de vilja. Sitt goda och bekanta foder
bör han ha af egen mark, som han är van vid, sitt goda
hårdvallshö af Svedjenäs egor, som bäst kommer öfverens
med hans natur, och som nog räcker till, när det i rättan
tid inbergas och med förstånd utdelas. Då slipper man
hemta pundtals det långväga fodret, som både tryter, när en
svinkande egare behagar, och intet tjenar Grållen. Han mår
bättre af egen halm än af det fetaste hö från främmande
vall, uppfyldt med blommor och lök och all slags örtekraft.
Af sådant blir han bara yr i hufvudet, bortskämd i smaken
och ojemn i hull och trefnad, han står då bara och fnyser
mot sitt eget, men vill gerna ur vägen, när han får väder
på det andra. Skulle det likväl stundom vara oundgängligt
i någon oförmodad brist, så bör det med förstånd blandas
och omvexlas, så att intet kreaturet vänjer sig vid ett och
detsamma alltid. — Här vore mycket att säga om hästen;
men jag lemnar hans vårdare mer att tänka, än jag kan
säga; husbondfolken, som åtminstone hvar tredje dag se efter
honom, lära väl sjelfve finna hvad nödigt är, helst när de
äro frie och obundne utomgårds och enige sins emellan
hemma. Född i en vrå på Svedjenäs, kan jag intet annat
än taga del i allt hvad Grållen angår, men ärnar med denna
Saga intet mer än roa barnen för en spiseld om
vinterqväl-len, när de intet roligare eller nyttigare ha att göra.
Kringel-äcker förmod]. = krumbugter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
