- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 1. Frihetstiden. 1 /
104

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Högvälborne Herr***

Ert högtupplysta förstånd, nådige Herre, er makalösa
oveldighet och Er oförlikneliga mildhet mot alla vetenskapers
dyrkare förtjena intet mindre, än att jag dem detta mitt
arbete uppoffrar. Jag förmodar väl, att den styrka som
regerar i dessa tankar, lärer försvara dem för alla illviljares
anfall; men så vinna de dock så mycket större heder, om
de få hvila sig i skuggan af en sådan gynnares beskydd.
Som ett folkslag alltför snart är bortskämdt och förvilladt
från sin gamla dygd, trohet och redlighet genom elaka
efter-dömen hos de höge, hvilka mest synas; så kan det ock
aldrig på bättre sätt bli återhulpet än genom förnäma
väg-banare, när de glänsa i vishet, renhet och ädelhet. Bland
sådana må jag billigt räkna Er, nådige Herre, som lik ett
himmelsbloss lysen för de dödlige genom Er fullkomlighet,
Er opartiska rättrådighet, Ert hjeltemod och tusende
sällsynta dygder, så att jag förmodar, att detta lands
invånare, när de täfla om efterföljden af Edra fotspår, lära
återvinna sin forna heder. Orsaken till denna min förmodan är
det myckna goda, som jag af Er, nådige Herre, åtnjutit; jag
har deraf intet annat kunnat än för Er hysa en hjertlig
vördnad. I början, innan jag hade den äran att känna Er, var
jag, sanningen att säga, mycket litet mon om Er person, jag
fann ingenting märkvärdigt i Ert väsende, jag såg intet
annat än vanliga och mycket allmänna egenskaper, så att fast
ingen kunde beskylla Er för uppenbar dårskap och
oduglighet, så räknade jag Er dock för en herre bland andra
herrar, blott till att fylla antalet, artig nog i sällskap, fredlig
i Er embetsstol, höflig mot vänner och bekanta — och
der-med var det allt. Men se n jag till min lycka af Er begynte
röna välgerning på välgerning, så blefvo mig ögonen
öppnade; jag såg då hvad jag aldrig sett förut. Upptag nu
derföre till en ödmjuk erkänsla denna frukten af mina dryga
arbetstimmar och låt mig alltid vara innesluten i Er höga
gunst. Jag framhärdar med oupphörligt nit

Min nåcliye Herres ocli Befordrares

Dabara properanter
ex Musseo meo d.

31 Martii 1739. a, - i . .•

Ödmjukaste tjenare

ARNGRIM BERSERK.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:04:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/1/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free