Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det utan tårar? Kan man förlåta den vackra och grymma
Amaryllis? Alla hjertans tyrann, du lilla gud, som uträttar
i verlden hvad du vill, som gör bataljer och svafvelstickor,
monarkier och grynkorfvar, du var orsaken dertill: jag
skyller på dig och ej på den skönas sinne. — Amaryllis mente,
att Celadon då strax skulle dö af hunger. Hon gick in uti
sitt tjäll, hon grep sin kära Lasse i nacken, med tårar i sina
ögon. lågan i sitt hjerta och en mordisk täljknif i sin högra
hand. Fromma själar, bortvänden edra milda uppsyner,
medan det röda blodet rinner! Lemnom också
kökshandt-verket bakom våra nackar, tills maten är färdig. Hvaruti
den egentligen bestod, omtalar ej historien: man kan gissa
hvad man vill — men Celadon blef mättad. Dock,
Amaryllis’ goda sinne kunde ej tillåta, att ej något af Lasse skulle
invigas odödligheten. Hon tog hans skinn och lät tillreda
det. Hon hade först ärnat det till en kjolsäck, men det
förtjente en högre rang. Så fint, så mjukt, så grannlaga
som det blef, mena åtskillige lärde, att deraf gjordes ett par
handskar; men hela verlden skulle förundra sig, hvart dessa
handskar tagit vägen. Somlige ha trott det varit en af dem,
som hertig Christian af Brunswig fick af drottningen i
Böh-men, den han till sin dödsstund fäste på sin hatt. Somlige
ha hållit före, att de varit det paret, hvarmed hertiginnan
Marlborough förtretade drottning Anna och förorsakade
Utrechtska freden. Men jag kan ej alldeles gilla denna
mening: om af detta skinn blifvit handskar, så är jag
öfvertygad, att de samma nu i denna stund vore här inne i
detta rum närvarande, någon vacker person tillhörige, och
låge verkligen på sitt lilla ställe och hörde på denna ringa
och sannfärdiga saga; men jag har om detta skinn en hel
annan kunskap. Den förr omrörde djupsinnige
Rabbi-Ben-Cottillon gifver dertill sjelf anledning i sin Dissertation om
Lagmansting. Han säger, att deraf gjordes ett ganska
vackert pergament, hvarpå mycket nyttiga saker blefvo
upptecknade till menniskors rättelse. Hvem kan då icke fmna,
att den gamla, den visa, den vördade Gotlandslagen derpå
blifvit skrifven? Jo, jag är försäkrad, att ödet aldrig kunnat
se detta oskyldiga kärlekens offer så ömkeligen mista sitt lif
utan att ersätta det med den hedern att tjena till
rättesnöre för ett så ryktbart folk som det Gotländska, och
isynnerhet för den ortens värdige lagman*).
*) Eric Wrangell?), hvilken Dalin således vill fira genom denna Saga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
