Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skryt man, Ryssland! Våra döda
Prisas af ditt fröjderop;
Du fick folk med heder öda,
Fastän mot så liten hop.
Men fast sorgen Sverige sårar,
Vill det dock ej sina tårar
Byta bort mot all din fröjd;
Hvar och en dess suck sig blandar
Med dess tappra bröders andar
Och får mod af himlens höjd.
Rasa då, du verldens plåga,
Och ur munnar af metall
Spruta ut din afgrundslåga,
Eld ocb svafvel, kras och knall!
Du, som land och kronor skakar,
Drif ihop Slavonske drakar,
Samla svärmen af ditt hot!
Slikt en rättvis sak ej dämpar;
När den Högste med oss kämpar,
Må all verlden gå oss mot.
Hysom nu ett enigt sinne,
Alle svenske män som en,
Och med våra barn i minne
Vördom våra fäders ben!
Forna Sverige oss uppmanar
Till den håg, som vägen banar
För vår efterverld att gå.
Afgrundsfostret bland oss sjelfva
Låt oss bort åt Ryssland hvälfva
Att förkrossa båda två.
Bort, att enskild välgång dyrka,
När på spel en allmän står!
Enigheten ger den styrka,
Som ej landsens kraft förmår.
Då lär Den, som vi åkalla,
Jemka straffet likt för alla
Eller allom hugnad ge.
Det är tecknet, som betyder
Lyckligt krig, att slutet pryder
Sådan början, som vi se.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
