- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 1. Frihetstiden. 1 /
355

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

aldrig att kulbutera aux pieds de sa belle brune; men
mina enfaldige landsmän tänka mera ädelt.

Bland de hvite finner man folk af allehanda tungomål.
Milisen vitnar i synnerhet om själahandelns flor i
Amsterdam. Hundrade gäldbundna uslingar begråta här under
musköten en liderlig ungdom. Förträfflige holländare!
Ingenting är honom onyttigt. I Europa drifver han köpenskap
med kristna själar, och hos japaneserna säges han taga
lackerade grannlåter i afträde för sin trosbekännelse. Allting,
ända till vår herres regn, vet han vända till penningar; ty
om ni kommer till silltornet i Amsterdam, skall ni finna
sex, åtta jakter, byggda endast för vattenhandel, till
förtigande att aldrig någon regnskur får passera deras tak,
utan att erlägga dem tull, såsom de låtit ofvan husen
upprätta blybeslagna altaner, för att qvarhålla den. Jag erinrar
mig hafva läst om en holländare, hvilken under kriget med
Ludvig XIV frågades, hur han dristade handla med
fienderna. »Myn Heer», sade han, »om någon vinst stode till
att erhålla från helvetet, så skulle jag äfven der utsätta mig
för faran».

En del af franska flyktingarne, efter nantesiska ediktets
upphäfvande, blefvo här emottagna och bo furstligen i
däl-derna inåt landet. Deras fruntimmer äro de ryktbaraste
skönheter på denna sida af Afrika. Tyskarne utgöra hälften
af folknummern i Kap och äro lutheraner. Redan länge
sedan hafva desse samlat fond till en egen kyrkas byggande,
men icke kunnat erhålla tillstånd. Detta är orsaken att de
städse efterfråga lutherska prester, när skepp anlända.
Förbundo ock vår denna gång att skrifta och predika för dem
på deras språk, hvilket han ock gjorde, och bekom derför
50 riksdaler i offer.

I staden är endast en kyrka; på landet ha de fyra.
Vid den förra lönar kompaniet tre pastorer, och de senare
ha hvar sin. Deras inkomster äro så öfverflödiga, att prest
och rik kan räknas för ett. Här som i Holland äro alla
lika: det ges ingen rangskilnacl i andliga ståndet.

Efter mitt ögonmått är staden så stor som Göteborg,
men hvarken så tätbyggd eller så folkrik; ty antalet af
invånare sades mig icke öfverstiga sextusen. De förnämare tala
fransyska, några kunna engelska, holländskan och tyskan
äro hufvudspråken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:04:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/1/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free