- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 1. Frihetstiden. 1 /
387

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ståndet är dem ej förutan. Hvem undrar då, att i en
så verldslig stat som deras, finnes ett eller annat ämne
för satirer?

De kunna ej sjelfva neka mig, att bland dem träffas
en hop dumdristiga sjöbönder; ty jag kan ej kalla dem
annorlunda, hvilka å ena sidan anse med förakt allt hvad
vetenskap heter, och å den andra sätta sin heder i ett
groft och vildartadt umgängessätt, liksom okunnighet och
plumphet vore det väsentliga hos en käck sjöman.

Ingen fordrar, att en sjökarl skall vara grundlärd, än
mindre hofman. Men som navigationen icke är ett
handt-verk, utan tvärt om en vigtig provins af sjelfva
vetenskapernas rike, och en kapten utom dess å alla främmande
orter, dit han kommer, kan sägas föreställa ej allenast sin
besättning, utan ock i visst hänseende sin nation; alltså äskas
med skäl, att en och hvar, som någonsin trängtar upp till
befälet på ett skepp, bör äga så väl ett städadt hufvud som
hyfsade seder. I holländska tjensten antages ingen till officer
utan efter ett föregående förhör i åtskilliga lärdomsgrenar; och
jag är ögonvitne till att en svensk, som varit opperstvrman
hemma och nu ville försöka sin lycka i Amsterdam, stora
befordringar oaktadt, måste upparbeta sig länge i geometri
och matematik, innan han kunde få en mindre betydande
post, än den han beklädde i fäderneslandet. Hvad åter seder
beträffar, sätter jag ingalunda holländare till mönster; ty
bland all sjöpöbel äro väl de både de mest barbariska och
mest obelefvade; hvilket förmodligen härrör af det myckna
sammanskrapade pack, som själ hand lare oc-h värfvare invräka
på deras skepp. Men alldenstund sammanlefnaden, i
synnerhet inom ett par trånga relingar, der man städse ser
enahanda ansigten och således snarare kan tröttna, är
odräglig utan en inbördes humanitet; alltså synes mig man
kan aldrig nog rekommendera godt umgängessätt. Jag
medger, att en befälhafvare om bord som oftast behöfver en
sträng uppsyn eller en dundrande baston för att hålla
till-tagsne matroser i tygeln, men detta bör ej sträcka sig till
bättre folk, än mindre bör det följa honom i land; ty
båtsmannen måste bortläggas tillika med beckbyxorna.
Det händer att en sjöman, som blir så till sägande kläckt
och uppdragen i saltvatten, understundom ej äger tillfälle
hvarken att underbygga sin erfarenhet med kunskaper eller
upphyfsa sin person med prydligt umgängesvett: en sådan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:04:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/1/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free