Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komster hos Aspasie (fru N.) slutade merendels med en
super, der hon visade sig lika behaglig, som hon varit vid
skrifbordet, alltid intagande sitt rätta ställe, hvarheldst man
kunde finna henne. Timmarne försvunno under ett roligt
skämt och infall, som icke voro studerade.» »Vi ansågo
hvarandras foster likasom våra egna, logo åt våra misstag
och voro de första som erkände dem. Rättelsen
meddelades utan högmod och antogs med nöje utan
förödmjukande.»
Genom skaldevännernas inflytande hade äfven arten af
fru Nordenflychts poesi undergått en märkbar förändring.
Hon hade börjat sin skaldebana i de gamla karolinske
poeternas stil, med tillfällighetsvers i Runii, Lucidors och
Ru-déens manér och sedermera utvecklat sin diktning, under
påverkning synnerligast af den känslofulle Frese, till en
hög grad af melodisk skönhet, enkel, graciös och tillika
nationell. Efter sitt sammanträffande med Creutz och
Gyllenborg vänder hon sig i likhet med dem hufvudsakligen till
den franska vitterheten och antager ett mera retoriskt
manér, på samma gång hon visserligen gör stora framsteg
i versifikationens ledighet och korrekthet. Under det visan
och idyllen förut varit hennes älsklingsformer, griper hon
sig nu an med större ämnen och vidlyftigare kompositioner.
Så framkom i täflan med Gyllenborg hennes stora men
torra dikt om tåget öfver Bält: Försök till en Caroliade,
vidare Fruenlimrets Försvar, Ode öfver Konung Carl XII:s
seger, dä lian gick öfver Diinaströmmen, Till Storfursten
Paul Petroivitz m. fl., hvilka finnas införda i de af de 3
skalderna utgifna Vitterhetsarbeten och sedermera i hennes
Utvalda arbeten. Det har ofta blifvit ifrågasatt, huruvida
skaldinnan i och genom det sista skedet af sin poetiska
utveckling gjort något verkligt framsteg. Oss förefaller det,
som de oförnekliga formella framstegen i de senare dikt-
O O
verken ej motsvarades af innehållets poetiska värde, och att
många af de smådikter, som skrefvos under den förflutna
perioden, öfverträffa hennes senare mera braskande arbeten.
Under sina senare år hade skaldinnan åter utvalt
landsbygden till sin stadigvarande vistelseort. Något af de första
åren af 60-talet hade hon arrenderat ett litet landställe,
beläget vid Mälaren under herresätet Skokloster, i hopp 0111
att der i lugn och ro få framlefva sina dagar fjerran från
det bullrande Stockholmslifvet. Denna förhoppning gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
