Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mig skulle hopen svartsjuk kalla
Och ge mitt qval förhatligt namn —
Jag kan dock utan köld och galla
En skönhet se uti hans famn.
Men se det dyra hjertat delas,
Se’n jag engång dess ömhet vann,
En grad för mig i känsla felas,
Ar hvad jag icke bära kan.
Låt dock ej, Damon, dygd och ära
Dig hålla qvar i något bann!
Jag svär, vid dig och hjertats lära,
Att jag det aldrig tager an.
Förr må min sorg mitt lif förstöra
An gå i tvungen vänskap in!
Du kan min sällhet icke göra,
Om jag ej högst kan göra din.
III.
Den lågan, som mig tär och bränner,
Till kärlekselden icke hör,
Dock oro i ett hjerta gör,
Som starkt och ömt och häftigt känner.
Det är en vänskap som mig rör,
Som ej är gjord för tidens vänner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
