Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
styrka inom lärodikten och satiren. I språkets kraft, i
uttryckens och bildernas elegans öfverträffar han deremot
Creutz och förfaller sällan till den långsläpiga vidlyftighet,
från hvilken denne ej alltid kan frikännas. Är Creutz större
skald, så är Gyllenborg större ordkonstnär. Båda hade
j O
öppet sinne för naturens skönheter, men under det Creutz
med sitt lättrörda sinne och sin spelande fantasi omedelbart
tog intryck af omgifningen och, vare sig i sin diktning eller
i sin mycket prisade muntliga konversation, återgaf dem i
raska drag så som han erfarit dem, var Gyllenborg mera,
sluten och betänksam; i sitt inre sofrade han sina intryck,
och först efter en sträng granskning anförtrodde han dem åt
papperet. Genom denna noggranna pröfning, genom den
långa tid han kunde använda på sitt skaldskap och
slutligen genom den förnyade granskning han lät sina dikter
undergå före deras sista utgifvande, hafva dessa också hållit
sig längre moderna än Creutz’, och han har derigenom också
haft ett större och varaktigare inflytande på den följande
periodens vittra alstring.
Gyllenborgs lefnadsöden intill 1775 äro väl bekanta
genom hans sjelfbiografi, som han begynte nedskrifva på
sin ålderdom 1802, den sista skrift vi äga af hans hand.
•»Mitt lefverne» är en liten väl skrifven bok, något bredt
hållen och icke fri från den sirliga akademiska stil,
som vid slutet af århundradet var den herskande i
litera-raturen. Jemte åtskilliga intressanta meddelanden af
allmännare betydelse samt talrika resonnemanger öfver sina
skrifter har skalden låtit sig angeläget vara att uppteckna
äfven obetydligare detaljer af sina lifsrön; det hela ger
derigenom en klar inblick i hans lefnadsförhållanden, karakter
och uppfattningssätt. Orsaken hvarför arbetet afbröts vid
sagda tid är obekant. Det är ur detta arbete vi låna
följande biografiska data, för så vidt de falla inom den
tide-rymd det behandlar.
Gustaf Fredrik Gyllenborg, son af den gamle krigaren
riksrådet Johan Gyllenborg och hans grefvinna Margareta
Eleonora v. Beijer, dotterdotter af den berömde Erik
Dahlberg, föddes den 25 Nov. 1731 på egendomen Strömsbro
i Östergötland. Han tillhörde den bekanta slägten
Gyllenborg, af hvilken flera medlemmar utmärkt sig såsom
politiker och författare. Hans farbroder var kanslipresidenten
Karl Gyllenborg, tillika dramatisk författare, en annan far-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
