Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter naturen», och äfven Creutz finnes der afmålad, ehuru
efterverlden har svårt att i den intetsägande och löjliga
bilden igenkänna den älskvärde skalden.
Hans andra satir, Ver Idsför akt aren, är af mera didaktiskt
innehåll och sattes mycket högt af skalden sjelf. Han
skildrar här, huru den unge Lisidor (Gyllenborg) utträder i verlden
och nedslagen öfver dess dårskap och flärd beslutar sig för att
vända den ryggen och draga sig tillbaka inom sig sjelf.
Genom sitt sammanträffande med en gammal vän,
»en verdslig vis, som sökte se och lära
Och kunde dårars fel med köld och styrka bära»
föres han dock på andra tankar och inser, att man måste
lefva med menniskorna för att förbättra dem, och att ingen
har rätt att svika sin pligt i kampen mot dårskap och laster. —
Stycket kan måhända genom sin didaktiska tendens förefalla
något torrt, och äfven de oafbrutna alexandrinema äro
stundom litet enformiga, men äfven här måste man
beundra skaldens herravälde öfver språket och hans förmåga
att i kraftiga och kärnfulla sentenser uttrycka sina tankar.
Hans tvenne dikter Menniskans Nöjen och Menniskans
Elände äro det förra allegoriserande, det senare af didaktiskt
innehåll. »Inbillningsgåfvan i det förra poemet», säger han
sjelf, »kontrasterar mot tankestyrkan i det senare. Under
olika förtjenst anser jag dem båda af lika värde», ett
omdöme, hvilket, äfven om det i författarens mun öfverraskar
oss, dock är ganska träffande. I samma samling intogos
vidare tvenne af de qväden, Vår- och Viyiterqväde, i hvilka
skalden likasom Creutz i sitt Sommarqväde skattade åt den
rådande smaken för poetiska naturbeskrifningar. Till dessa
båda lade han sedermera ett Höstqväde och på sin ålderdom
äfven ett Sommarqväde samt inledde dessa fyra dikter genom
sitt praktfulla Ode till naturen, en dikt lika formelt fulländad
som sublim och tankediger. Af mindre betydelse är hans
i samma samling intagna Af sked från ungdomen.
Sin grannaste dikt Ode öfver själens styrka skref
Gyllenborg efter Vitterhetsarbetenas utgifvande »till styrka för sin
själ att uthärda ännu bistrare tider, som förebådades».
Hållen i hans vanliga retoriska stil, utmärker dock denna
dikt höjdpunkten af hvad som inom den didaktiska genren
kan åstadkommas. En sann poetisk inspiration genomgår
från böijan till slut detta stycke, som med en hög oratorisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
