- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 2. Frihetstiden. 2 /
125

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

röjdes i deras mörka uppsyn. En ledamot af borgareståndet,
den bekante Lundblad, borgmästare i Sigtuna, begärde att
underrättas, hvad anstalter blifvit vidtagna mot någon
våldsam åtgärd mot ständerna, den man hade all anledning att
frukta. Kammarherrn baron Essen försäkrade ledamöterna,
att något sådant våldsamt företag ej var att befara, att rådet
deremot tagit de kraftigaste anstalter, och att de
vakthaf-vande vid slottet voro anmodade att hindra det minsta
försök, som derlill kunde vågas. En sådan försäkran af en
den klokaste och mest upplyste bland ledamöterna var
oförmodad att höra. Jag ansåg revolutionen såsom förekommen
och fruktade deraf de svåraste följder. Men säkrare
upplysningar meddelades åt utskottet efter en kort stund. Man
underrättades, att både officerare och manskap af lifgardet
svurit konungen trohet och åtföljt honom till artillerigården.
Jag väntade, att utskottet skulle åtminstone förblifva samladl,
till dess utgången af revolutionen blifvit spord, och att det i
sista stunden af sin varelse skulle visa någon behjertenhet,
men det borde ej förväntas af dessa låga själar, som ifrån
det högsta öfvermod nedföllo på en gång intill den
föraktligaste feghet. Utan betänkande, utan att ett ord
framstammades, rusade samtelige till dörren och skingrades, en livar
på sitt håll, der de snarare hade att frukta någon våldsam
medfart, än om de hållit sig tillsammans.

Jag visade mig ej heller hjelte och behöfde det icke.
Hvarken var jag militär eller bland de högre embetsmän,
skyldige att sig hos konungen inställa. Min brådska att
honom uppvakta hade haft utseende af fjesk, som ej var
mig anständigt. Efter lättad riksbörda förfogade jag mig
med snara steg till slottet för att inhemta de första
underrättelserna om konungens framgång och äfven för att undvika
ett fruktadt oväsende, vanligt vid revolutioner, och hvilket
af de förtviflade nattmössorna möjligen skulle kunna
uppväckas. Jag var knappt inkommen i slottshvalfvet, förrän
portarne tillstängdes och kedjorna fästades kring slottet. Det
var ej mera tillåtet eller möjligt hvarken att sig derstädes
intränga eller derifrån utgå. Jag tillika med någre andre,
som tidigt inlupit i denna hamn, blefvo der instängde. En
talrik vakt uppfylde slottshvalfvet under general Ehrenkrooks
befäl, som, midt i kretsen sittande vid ett bord, utdelade
med ett dånande ljud sina bud till höger och venster och
med vakande ögon bibehöll den strängaste ordning. Reträtt

Svenska Parnassen 11. 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/2/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free