Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lykta. Jag vill ej heller besvära eder uppgräfva mångfotan
(Scolopendra) ur jorden, att se hur hon gifver gnistor ifrån
sig som en katt, struken på ryggen i mörkret. Sen hvad
underligt mariage naturen inrättat bland bien, myror och
gråsuggor (Oniscus), huru många snöpingar, några män, en
uxor communis. Kan ej finna hvarför naturen gjort
männen flygande bland ljusmaskarne, myrorna och några
fjärilar, der man skulle tycka att der det födande kreaturet
haft vingar, hade slägtet vidare skolat spridas. Sen hvad
grymma klor har icke kräftan, skorpionen, vattenskorpionen
och skorpionspindeln (Hepa).
Tänken efter de fasliga skorpionernas stjertar, biets och
getingens gadd, vattenoxens (Hydrocantharus) och många
spindlars tänder, hvad grufligt förgift i dem gömmes. Sen
de underliga vattenskorpionernas, vattenoxens och
vatten-roddarens åror och huru de dem draga på sällsamt sätt.
Sen silkesmaskens (Bombyx) långa tråd och spånad,
och huru han sjelf sig innebygger. Sen på spindelns
(Ara-neus) konstiga nät dess residens i nätets medelpunkt, att
han må känna den minsta fluga, som rörer dess minsta
sträng; huru han går från den ena husets vägg till den
andra utan att röra tak eller golf. Sen huru han går upp
i luften utan vingar, upp till skyarna, öfver de högsta torn
ur vår åsyn. Sen huru fila divse virginis täcka åkrarna om
vårtiden, endast af spindlar gjorda. Sen huru mångfaldig
hvar tråd är i spindelns nät, huru trådarna äro hopfästade,
sen huru han hela dagen vakar på rof och rofvet inspinner,
och hur han sjelf ändtligen, der han ertappas af sin
grymmaste fiende slupvespan (Ichneumon) utan all nåd dödas.
Sen huru mest alla växter hafva sina egna insekter och
nästan hvar mask (Eruca) sin egen planta att lefva af. Vi
se dock att en del maskar lefva af flere slags örter, men
alla dessa slagen tyckas dock äga en kraft. Kanske att
maskarna således kunna lära oss örtemas kraft i medicinen.
Hvem uppfinna kunde, hur Apulien befrias måtte ifrån
tarantlar, Indien från skorpioner, Norrland från mygg,
Lappland från Curbma, bondtorpen från syrsor, Finland från
torraker, Paris från vägglöss, barn från hufvudlöss,
ladugårdspigor från loppor, hästar från bromsar, trädgårdar från
jordloppor, fruktbärande träd från maskar, kläder från mal
etc., månne han icke vore all heder och belöning värd?
Nu är tid att strida mot torrakanerna (Blatta), ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
