Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
älskade riket. Allt det Carl samlade använde han till
allmänna behofvet, intet för sina nöjen. Gustaf deremot torde
kunna misstänkas för att hafva ibland offrat något åt sin
ärelystnad. Begge anlade sjelfve sina verk; men Gustafs
grunder blifva uti alla tider och hos alla folkslag
beståndande. Carls äro inom detta rike och inom en bestämd tid
inskränkte. Gustaf emottog upprörde och missnöjde
undersåtar, vann deras hjertan och vördnad, regerade öfver dem,
äfven efter sin död, igenom sin eftersyn, sitt tänkesätt, sina
lagar, och beredde åt dottern ett ärofullt krig och en
ärofull fred. Carl förlorade många af de sinas tillgifvenhet och
lade grunden till de oroligheter, som åtföljde sonens hela
regementstid, och stympade ändtligen riket. Med få ord:
Gustafs snille var ämnadt att uppföra samhällen till ära och
makt, Carls snille att bibehålla dem dervid. Utur begges
olika regeringssatser, artade efter omständigheternas olikhet,
äro många skiljaktiga begrepp om landets uppkomst
upp-runna, som med häftighet uti senare tider utbrustit, och en
än senare tid lyckligen torde kunna bilägga och förena.
Större delen af mina åhörare torde anse dessa
betraktelser som främmande för mitt föremål och mera tjenliga för
att utvidga mitt tal än att uppfylla mitt ämne. Men deras
lefverneslopp, M. H., som uti ett rike beklädt stora embeten,
antingen vid underhandlingar eller uti krig eller uti
rådkammaren eller vid folkets allmänna sammankomster, deras
gerningar, bedrifter och öden höra till rikets historia och
intaga en större krets än ämnad är för den hop, som lefvat
och dött inom slägt och vänner och utom dem äga föga
rättighet till vidare åtanke.
Deremot vill jag icke upphålla eder, M. H., med smärre
omständigheter uti grefve Tessins lefverne och anse ringa
händelser för stora och märkvärdiga, derför att de träffat
honom. Jag rättar mig efter denne salige herres eget
tänkesätt och efter en annan tids sed uti detta rike, då man
förstod skilja skyldighet ifrån förtjenst och icke förstod att
göra sig stora rättigheter af små pligter och små
förrättningar, hvilkas längd bevisa blott uselhet och oblygsamhet. Om
grefve Tessin vid åtskilliga hof anmält konung Fredriks
upp-höjelse på tronen, om han hemfört ett hofs bekräftelse på
en sluten fred, hvad intyga dylika omständigheter mera, än
att han lyd t befallning och gjort det många andra förrätta
kunnat? Större angelägenhet vore att betrakta de förän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
