- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 2. Frihetstiden. 2 /
266

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gripa, huru olikhet af år, af lynne och böjelser, kunde så
väl trifvas tillsammans och instämma; men så är deras art,
som naturen rikligen begåfvat: de likna Gato, hvilken tycktes
vara endast ämnad till det som han företog sig att uträtta,
antingen i rådet eller i fält eller vid sina hjordar och vid
sitt åkerbruk.

Efter den riksdagen blef grefve Tessin kallad till
kansliråd och indragen uti den hemliga beredningen, för utrikes
ärenden inrättad. Uti de äldsta tider, M. H., hos oss, uti
Rom, Athén och flera ställen, handterades krig och fred på
öppna torget, utan fara att fienden skulle få veta folkets
beslut. Europa är nu stäldt på annat sätt. Omringad
med uppmärksamhet ifrån alla orter, tyckes rikets säkerhet
och främmande makters förtroende fordra tysthet och
hemlighet. Det är värdt att anmärkas, det vissa in- och utrikes
saker, icke nyligen utan äfven uti förra tider, med
hemlighet bedrifna blifvit. Man trodde, att allmänheten kunde
äga mindre nytta af uppenbarelser än riket skada. Om
dervid varit villfarelse, hörer den icke ett, utan flera släglen
och tider till, icke detta riket allena, utan alla; och nämnes
deribland något enda, som lemnat åt nyfikenheten större
utrymme, så tjena dess svagheter, fel och oredor att visa
frodighet och helsa, fruktar ej heller, att någon vågar nyttja
dem sig till förmån; ty hjertat vill och styrkan kan bära
alla följder och olägenheter.

Länge dröjde icke grefve Tessin uti denna beredningen;
med ett ögonkast såg han den ställning, som följdes, och
var för den skull skicklig att icke allenast verkställa allt
det honom föreskrifvas kunde, utan ock, som icke hos alla
inträffar, fatta meningen och tanken, hvilka icke alltid kunna
uttryckas. Han nämndes till Wienska hofvet (1725), han
uträttade beskickningens ämne med hastigare framgång, än
man förmodade, och äfven, som utgången viste, än man
önskade, nemligen att utverka kejsarens biträde till det
emellan Sverige och Ryssland träffade förbundet. Men
hvar-ifrån härrörde den snabba ombytligheten här hemma? Den
frågan lärer historien upplysa, när hon beskrifver den
riksdagen (1726), då vårt biträde till hannoverska förbundet
med mycken rörelse och med store mäns offer blef afgjordt;
ett förbund, som till verkan snart försvann, emedan Europa
ännu var för trött af ett långvarigt successionskrig, men
ibland en stor regents regeringskonster uti den tiden räk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/2/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free