- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 2. Frihetstiden. 2 /
320

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANDRA AKTEN*).

Första inträdet.

Fru Lotia och Fröken Sophia Gladlynt.

Fru Lotta. Behöfs det så mycket krus, min Fiken,
till att begära lof för baron Stadig att besöka mig? Ar det
inte nog, att han är din halfbror, till att vara välkommen?
Att jag påminner mig rätt, så måste jag hafva sett honom
i min barndom.

Fröken Sophia. Kan min engel minnas sin barndom
och hvad som då sig tilldragit? Ali, det vore min sann
mycket! Och har likväl sedan blifvit en mycket ärbar fru
och är nu en djupt sörjande enka. Låt mig se, efter en
helt noga tidräkning lära dock alla dessa omskiften i hennes
stånd hafva tilldragit sig inom tre långa år, sorgeåret.
in-räknadt, som jag hjertligen önskar henne lycka till att nu
hafva slutit.

Fru Lotta. Du har rätt, min Fiken. Jag var bara
barnet, när jag på min fars befallning samtyckte till att taga
en man, utan att jag visste, hvad det betydde. Jag lärde
(let dock alltför snart, ty den knarrige gubben, som jag
måste erkänna för herre och husbonde, märkte, ej mycket
långt efter bröllopet, hvad galenskap han gjort, i det han
tagit sig en alltför ung hustru för sina år; han vardt
der-före ångerköpt, sedan svartsjuk och sist så krasslig och så
förtretlig, och jag derpå så mjeltsjuk och melankolisk, att
endera af oss nödvändigt måste troppa af, till att göra
den andra lycklig och nöjd. Min gamle gubbe var så
obligeant att resa förut och har nu lemnat mig i
possession af all sin egendom, hvarföre jag likväl har orsak att
tacka min fars försigtighet, som bragte min pickhågade
ålderstigne friare alt före bröllopet testamentera mig alla
sina rikedomar, hvilka, oss emellan sagdt, min engel, äro
mycket ansenliga.

Fröken Sophia. Så att nu min kära fru Lotta är,
kort sagdt, en ung, skön och rik enka. Lyckliga
omständigheter min sann!

*) Scenen är under hela denna akt fru Lotta Enterfelts bostad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/2/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free