- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 2. Frihetstiden. 2 /
327

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fröken Sophia. Fru Lotta, I kommer inte ihåg, att
grefven lärer vara nyss kommen från Frankriket; der har
han lärt att förställa sig, som vore han kär, samt att söka
fruntimmers gunst, endast till att kunna berömma sig deraf.
Han lärer anse kärleken ej annars än som ett skämt och ett
gyckleri, hvaruti den, som bäst kan bedraga och förvända
synen på folk, är den fullkomligaste mästaren. Men förlåt
mig, min grefve, att jag, fast okänd af er, tar den friheten
att berätta er, att det hos oss i Sverige och ibland
beskedligt folk går annorlunda till: vi visa i vår kärlek, såväl som
i allt vårt andra väsende, redlighet; vi älska endast i uppsåt
att blifva älskade; vårt hjerta följer vår mun och vår hand;
kärleken består hos oss uti en öfverensstämning af våra
hjertans böjelser, och inte uti en hoper krus först och skryt
sedan.

Grefve Hurtig. Jag är lycklig, som får vara en så
skön frökens écolier. Hvem skulle icke gerna vilja lära af
en så vacker mun, huru man bör älska? Men, min sköna
fru, om jag gjort åt min kusin här confidence af min lycka,
så vet hon, qu’en amour un confident est nécessaire. Jag
har ock aldrig kunnat få en tystlåtnare än han, det är jag
försäkrad om.

Baron Stadig. Jag lär veta att tiga för nådiga fruns
skull; ty livad er beträffar, min kusin, så kom ihåg, att allt,
hvad 1 mig sagt, är skedt af skryt och uti ett mig alldeles
påtrugadt förtroende.

Fru Lotta. I är min sann till berömmandes, herr
grefve.

Grefve Hurtig. Parbleu, kusin, det är tid, att du tager
afsked. Hade du frequenterat le beau monde i Paris, så hade
du längesedan kunnat märka, att fru Lotta är ledsen vid
dina obehagliga discourser. Tro mig, du generar henne oeli
skulle gerna saknas i vårt sällskap.

Fru Lotta. Om vi kunna vara någon förutan, grefve,
så är det inte baron Stadig.

Grefve Hurtig. Fy skam, min sköna fru! Hvem plär
vara så birrug? Men smått gnabb ökar kärleken, säga de,
så gör ock korta frånvarelser ; derföre vill jag vara så obli
géant mot min kusin att lemna honom fältet.

Fru Lotta. Akta er, att han inte omsider slår er all
deles derutur, grefve!

Birrug = lättretlig, snarsticken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/2/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free