- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 2. Frihetstiden. 2 /
333

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stollebo. Der ha varit så goda fruer förr der som I, kan tro.
Bli qvar i Stockholm, sade I! Ja, då vore Torbjörn klok
min sann. Nej, fru, ett ord så godt som hundrade: säg
antingen ja och lofven att vilja strax resa härifrån, eller
säg nej, och då skall i I få bli qvar i Stockholm, till dess
mossan växer på er, för Junker Torbjörn.

Sara. (För sig sjelf.) Jag måste inte alldeles ge honom
korgen, eller förr än jag vet min frus vilja, fastän jag väl
kan gissa den förut. (Till Junkern.) Men, junker, i måste
inte vara så hastig. Rom byggdes inte på en dag, vet 1.
Låt mig få liten tid att betänka mig; om det är möjligt och
menskligt, att jag allenast kan bringa mitt sinne till att tycka
om landtlefverne, så vill jag inte sända så vacker ungkarl,
som I är, onöjd från mig.

Junk. Torbjörn. (Till Tmls.) Ser du, Truls, när man
tar i rätta strängen med dessa Stockholms granngerningar,
så kan man fuller köra räta fåror med dem ock.

Truls. Ja, junker, man måste min sann inte låta dem
lä fl a med sig om husbondekastet.

(Junk. Torbjörn stiger fram och vill taga Sara i famn.)

Sara. Litet tålamod, junker! Jag har ju sagt er,
att I ej måste vara så hastig.

Junk. Torbjörn. Du skall få råda för denna gången,
din lilla bytinge; men när skall jag få svar? —Trå som icke
börjar nu på hålla hjerteligen af den lilla styggan!

Sara. I morgon, min kära junker; jag vill sofva derpå
först: drömmer jag om er i natt, så är saken klar, och det
känner jag på mig, att jag ska göra.

Junk. Torbjörn. God natt då tills i morgon, min engel!

Sara. (Allena.) Tänk, huru mjuker han vardt på slutet!
Stackars manfolk! I må vara så spotska och så plumpa,
som I viljen, och slingra er, huru er behagar, så gör dock
en någorlunda vacker flicka, som förstår sin konst, med en
kärlig åsyn och några söta ord er alla till narrar, min sann,
och det är summan på texten.

Granngerning = grannlåtsdocka.

Husbondekastet = husbondeväldet.

Svenska Parnassen 11.

22

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/2/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free