Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig att se tvenne så såta vänner tillsammans som I, min
fröken, och min dotter.
Fröken Sophia. Kära gufar, kalla mig gudotter!
Jag tycker, det namnet är mig så kärt, och fröken låter så
flatt, tyckes mig, i er mun.
Amiral Enterfelt. Nå nå, gudotter, när l flickor
komma till vissa år, så börjar frökennamnet låta så flatt, så
ilatt, att I gifva er ingen ro, förrän I fått byta bort
detsamma; är icke det så, min Fiken? Men det lärer fuller
inte bli långt till, förrän det blir bestäldt också, jag önskar
i en lvckelig stund. En så ung, täck och dygdig flicka, och
ändå här i Stockholm!
Fröken Sophia. Fy, fy, gufar! Jag hoppas, I
kommer inte att sjelf fria till mig, efter I börjar med ingången
af alla friaretal: ung, täck och vacker; säg bara dertill, att
1 dör af kärlek, och jag måste blifva vunnen, om jag icke
vore viller.
Amiral Enterfelt. Hade jag några år tillbaka, din
skalker du, hvem vet, hvad jag vågade? Alen som jag nu
är, kommer jag alltid ihåg, att ålderdomen och ungdomen
dra ingalunda väl i ett och tillhopa: gammalt folk ha sina
krämpor, bli ock gerna knarruge, och unga flickor vilja hafva
de nöjen, som äro deras ålder anständiga. Mins, min kära
gudotter, tag dig aldrig en gammal man; kom ihåg att din
gufar rådde dig så.
Fröken Sophia. Men hvarföre så, gufar? Er dotter
stötte sig inte derpå; hon är derigenom blefven en rik enka,
en mycket lockande egenskap, min sann, till att sedan få
en ung man.
Amiral Enterfelt. Det är väl, och det lyckades så
för min Lotta, stackare. Jag så godt som nödgade henne till
det giftet, hon gjorde, jag har sett, huru litet nöje hon deri
fann, och det har gifvit mig mången sömnlös natt. Hon är
nu fuller blefven fri och dermed satt i förmöget tillstånd;
men lita inte derpå, gudotter, somliga gubbar äro segslitna.
Fröken Sophia. Får jag en ibland dem, få se, 0111
jag icke skall veta att slita ut honom, gufar.
Amiral Enterfelt. Det är väl, det är väl. Du ser då
så skalkaktig ut, Fiken lilla. Tänk huru hk du är din far!
Gladlynt hette han, och gladlynt var han, så länge han
lefde. Han var min trogna vän; vi hade ett lika öde här i
verlden: våra föräldrar bragte sig upp med ära, förstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
