- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 2. Frihetstiden. 2 /
382

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ni åt henne, att hon gifver mig svar, och ett godt svar på
köpet, hör Ni det, herr amiral.

Amiral Enterfelt. Det är väl, det är väl. Det hänger
fuller inte alldeles så tillhopa heller, junker, ty I skall veta,
att när I sist gjorde min dotter den äran att besöka henne,
så mådde hon inte väl, att hon kunde sjelf taga emot er,
men ville likväl ej, att 1 skulle gå alldeles med oförrättade
ärender tillbaka igen; derföre bad hon denna jungfrun att i
hennes ställe tala med er och höra ert ärende. Jag måste
ock derjemte säga er, junker, att det sedermera händt sig,
att min dotter samtyckt att gifta sig med denne herren, och
gör det mig således ond t, att 1 denna gången tagit fåfäng
möda.

Junker Torbjörn. Så är I inte fru Lotta, amiralens
dotter, hör, min vän?

Sara. Nej, junker.

Junker Torbjörn. Hvarföre skall I säja så dä?

Sara. Jag tänkte inte bedra’ er, junker, utan gjorde
hvad min fru mig befalte.

Junker Torbjörn. Hvad är ert rätta namn? Säg mig
det, om 1 eljest kan säga något sant ord.

Sara. Jag heter Sara, junker.

Junker Torbjörn. Är Ni adel, min vän?

Fru Lotta. Ja men är hon så, junker. Hennes familj
heter Lotand; hennes far var en gammal redlig officerare,
som dog i största fattigdom, några år sedan han kom utur
fångenskapen; hennes mor följde tätt deruppå. Min mor tog
henne till sig, då hon var bara barnet, utan att låta henne
veta, hvem hon var, och har uppfödt henne snart sagd t som
sitt eget barn; sedan har hon varit hos mig på samma fot.

Junker Torbjörn. Er tjenare, jungfru Sara Lotand.

Sara. (För sig sjelf.) Du hade fuller haft tid att kalla
mig fröken likväl, sedan du hör, att jag är adel.

Junker Torbjörn. Hör, hvad jag säger er nu: Ni är
fuller inte så rik som er fru — det kan vara lika mycket, jag
är rik nog för både mig och er; men 1 är åtminstone så
vacker, skam å säjandes. Säg nu rent ut: vill Ni ha
Junker Torbjörn Ränterik till man och herre eller inte? Sådant
tillbud tör inte ofta göras er, mins det.

Sara. Jag har fuller aldrig ämnat att gifta mig.

Lars Lustig. Monsir Champagne kan vittna det,
min sann.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/2/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free