Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sara. Men likväl vill jag inte utslå en så vacker
herres tillbud.
Junker Torbjörn. Så tag mig i hand, jungfru Sara
Lotand. Och ifrån den dagen är du en af mig utkorad fru
till Stollebo och till all min egendom. (Stiger fram och kysser
henne.) Jag var inte för hastig nu, hoppas jag?
Sara. (Niger.) Ah nej, kära Junker. (För sig sjelf.) Fy,
huru han luktar af tobak! Men man får inte se en gifven
häst i munnen, har jag hört.
Alla. Vi önska er lycka, junker Torbjörn, mycken
lycka, jungfru Sara Lotand.
Truls. Kära Junker, nog har Ni fått hustru nu, kan
tro; men Ni måste ock tänka på er Truls stackare, som nu
har i fyrtie år måst ligga allena, och är ändå så förfaselig
mörkrädder.
Junker Torbjörn. Jag glömmer dig inte, Truls; jag
har länge ämnat dig Ingri der hemma till hustru.
Truls. Ja, junker, jag har fuller länge varit rädder
för det. Om I ger mig kött, hör Ni, så måste I ock ge mig
bröd, en god bondgård, kära junker; Ingri har fuller
för-tjent det af er och mera ändå, och jag med, det vet Ni väl,
junker. (Till Sara.) Kära välborna jungfru, efter Ni skall
bli min junkers fru, som jag märker, så var nu så nådig
och lägg ett godt ord till för Ingri och för mig. Hon är en
så tjenstaktig piga, vet Ni. Ja, junker kan inte neka det,
tror jag.
Sara. Om I inte tar det illa upp, min kära junker,
så ber jag rätt mycke för Truls.
Truls. An för Ingri då, välborna jungfru?
Sara. För begge. Kära junker, hjelp dem!
Junker Torbjörn. Hör, Truls, på min tillkommande
frus ödmjuka begäran så skänker jag dina efterkommande
mitt goda frälsehemman Tjärtomta med alla dess ägor och
herrligheter.
Truls. Mycken tack, kära junker, mycken tack,
välborna jungfru!
Lasse. (Ser på Måns, gör grimaser.) Stackars löpare
Måns, har du nu mist din fästmö? Fy, gråt inte, din fleper!
Du kan få dussintals igen, som äro dig lika trogna, som
denna var.
-n Måns. Nej, det är fuller du, monser Fransos, som har
fått en alnslång näsa nu: du mente, du hade mamosell Sara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
