Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
välmående. Men med alit det, min dotter, tycker du väl,
att det vore beskedligt af dig, se’n din far med mycken
möda och omkostnad bragt sig så högt upp i verlden, som
han nu gjort, och står på språng att ännu snart komma
högre, att du skulle göra både honom och din hederliga
molden sorgen att gifta dig med en karl, som är bara en slätt och
rätt adelsman, utan någon annan rang och karakter’? Men
jag tror inte, att sådan galenskap nånsin kan falla dig i
sinnet. Eller hur? Säg mig, är det visst, att du fattat
tycke för denne Leopold, som din mor talar om?
Mademoiselle Lovisa. Ja, min far, det är helt visst
och sant, och den saken vill jag inte skämmas för att
bekänna för min far och mor och för hela verlden, om det så
skulle behöfvas.
Jesper. Det må jag tillstå var något fräckt taldt af en
så ung flicka. Men skäms du inte att tillstå för hela
verlden, att du älskar en karl?
Mademoiselle Lovisa. Nej, min far. Som jag aldrig
någonting vill göra, som jag icke vill att alla skola få veta,
så ser jag inte, hvarför jag skulle skämmas för att för alla
tillstå, det jag på anständigt sätt älskar en karl, som jag
finner vara mig värd. Jag menar, att det är bara fåfänga,
när det ena könet vill bjuda till att neka sin böjelse för det
andra, eftersom hvar och en af begge könen, som känner sig
sjelf, ändå lär finna, att det är lutter förstäldt väsende
der-under.
Fru Rangsjuk. Jag beder er, min herre, att I inte
resonnerar längre med henne, för hon gör både er och mig
tokiga, utan befall henne bara att lyda er och min . . .
Sjette scenen.
Ingeborg och de förra.
Ingeborg (kommer hastigt och faller fru Eangsjuk i talet).
Här är en lakej ifrån grefve Valentin, som säger, att hans
herre är här och vill hafva den äran att göra sin uppvaktning.
Fru Rangsjuk. Bed honom helsa sin herre och säga,
att han skall vara mycket välkommen. (Ingeborg går ut igen.
Till Lovisa:) Nu få vi se, om du lär vara så tippig i ditt
Tippig — näbbig, näsvis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
