- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 2. Frihetstiden. 2 /
435

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gubbe nu skulle komma och fria till henne, så skulle hon
taga honom till man framför någon annan.

Mademoiselle Lovisa. Nej, förlåt mig, min mor, deri
bedrar hon sig. Nog önskar jag mig en man, som har
denne gubbes vett och beskedlighet, men inte hans år. Ty
han var något för gammal för mig. Men så skulle jag ändå
tusen gånger heldre vilja ha honom till man än en ung
snushane eller sprätthök, om jag vore obligerad till att
ändt-ligen välja endera.

Fru Rangsjuk. Fy, tocka gemena tankar! Jag vet
inte, hur denna flicka kommit så att vanslägtas. Ty hon
brås hvarken på far eller mor, utan har sina egna tokiga
satser i hufvudet.

Grefve Valentin. Äh, min nådiga fru, det förgår väl
med tiden. Låt man mig råda. När hon blir min grefvinna,
så får hon väl andra tankar.

Mademoiselle Lovisa. Hur behagar herr grefven att
säga? När jag blir hans grefvinna? Nej, det kan jag
försäkra herr grefven på att jag aldrig blir.

Grefve Valentin. Och det kan hon försäkra mig på?

Mademoiselle Lovisa. Ja, utan tvifvel kan jag
försäkra herr grefven derpå, så visst som någonting i verlden.

Grefve Valentin. Än om jag då kan berätta henne,
att jag redan fått hennes fars och mors löfte derpå? Hvad
kan hon då svara?

Mademoiselle Ijovisa. Jo, jag kan svara, att herr
grefven ändå derför inte fått mitt löfte, som jag håller före
vid detta tillfälle också vara nödigt, eftersom jag väl bör ha
ett ord i laget med, när det angår att gifva bort mig sjelf.
Men säg mig, herr grefve, livar för vill han just gifta sig
med mig?

Grefve Valentin. Jo, derför att jag älskar henne.

Mademoiselle Lovisa. Den kärleken måtte liafva
kommit mycket hastigt. Ty hvarken sist när vi taltes vid, och
inte heller någon gång förut har herr grefven nånsin låtit
märka sig något sådant emot mig. Men jag skall ha den
äran att berätta herr grefven, att när två skola giftas
tillsammans, så är det inte nog, att en af dem älskar, utan
de måste väl begge älska hvarannan, 0111 eljest giftermålet
skall bli godt.

Grefve Valentin. Ja, det vet jag väl, att det skall så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/2/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free