Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en icke obetydligt medverkande orsak till det kort derefter
skeende fredsbrottet med Ryssland. Men långt efter det
att denna stundens hänförelse slocknat, ljödo Sinclairsvisans
halft krigiska, halft idylliska toner, och mången åldrig man
i våra dagar torde ännu från sin ungdom erinra sig, huru
han i sina föräldrars sällskapskrets hört sången om herden
Celadon, som »på ljuflig blomsterplan sina lam utförde».
Om diktens popularitet vittnar den omständigheten, att Kongl.
Biblioteket äger omkring sjuttio olika upplagor deraf.
Diktens författare var en under frihetstiden icke
obekant skriftställare, hvars namn numera dock endast är
be-varadt i samband med denna visa. Något fullt bindande
bevis för författarskapet finnes ej, men den här använda
signaturen CelAdOn är den, hvilken Anders Odel vanligen
begagnade sig af, och ingen har heller velat bestrida honom
hedern af denna populära dikt. Om hans
lefnadsomstän-digheter är just ej mycket att berätta. Han föddes 1718 i
Vestergötland, var under sin mannaålder tjensteman vid
manufakturkontoret och manufakturrätten samt dog 1773.
Såsom författare var han ganska flitig och man äger icke så
få politiska skrifter af hans hand.
Afven högst populär var den andra af de ofvan
omtalade visorna eller Hönsgummans visa, 1751 författad af en
bland frihetstidens för öfrigt mindre bemärkta vitterlekare,
kyrkoherden i Huddinge och Brännkyrka Olof Carelius
(född 1702, död 1758). Tanken att under bilden af en
herrgård skildra Sveriges öden under olika regenter kan
svårligen kallas originell. Den politiskt allegoriska sagan
uppstod i England under Carl II:s regering och fördes
der-ifrån öfver till öfriga europeiska land; i Sverige behöfva
vi blott erinra om Dalins saga om hästen, hans versifierade
saga om Ängen m. fl. för att finna, att Carelius ej varit
utan föregångare. Men den mest omtyckta af dessa
allegorier var utan tvifvel Hönsgummans visa, hvilken ända in
i senaste tid upplefvat en hel följd af upplagor och
fortsättningar. Det politiska elementet är föga utveckladt i denna
visa, och från den synpunkten tjenar dikten väl blott att
åskådliggöra den rojalism, som trots frihetstidens halft
republikanska statsskick likväl fans qvar på botten af det
svenska folkets politiska uppfattning.
H. S.
Svenska Parnassen 11.
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
