Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Femte scenen.
De förre. Erik Bjelke.
Erik Bjelke. Min fröken, dela med mig den allmänna
glädjen. Vår kronprins har lyckats. Denna unga hjeltes
första krigsprof har varit en seger. Ivristianopel är intaget,
och denna ärofulla dag, som krönt den unga Gustaf Adolf
med de första lagrar, är för mig målet af min lycka. Alla
skäl, som uppsköto vår förening, äro nu häfda. Edra
bröders och kronprinsens hemkomst i afton tillåter mig att
fullborda ett giftermål, som är högsta målet af min önskan.
Måtte ert hjerta dela med mitt denna förnöjelse.
Siri Brahe (till Stolpe sakta). Hvad tidning!
Stolpe. Tvinga er.
Erik Bjelke. Men hvad bestörtning! Hvad skall jag
tro’? Ni skiftar färg. En dödlig blekhet synes förtaga den
liflighet, som omgifver er skönhet. Är det Gustaf Adolfs
seger, är det vår förening, som är orsaken till den häftiga
sinnesrörelse ni erfar’? Ack, min fröken! Är jag nog
olycklig att ej se min låga gillad’? en så lång och beständig
dyrkan, ett hopp af eder födt ... af eder tillåtet?
Siri Brahe (som sökt hemta sig). Förundra er ej öfver
min bestörtning. Förenad genom den ömmaste tillgifvenhet.
med min moster, kan jag ej taga en kallsinnig del i hennes
sons öde. Jag hör att kronprinsen har segrat; men jag hör
ingenting sägas 0111 unga Göran Gvllenstjerna. Min första
tanke var att han köpt segern med sitt blod; och min
bestörtning öfver dess moders sorg har jag ej velat, ej kunnat
dölja.
Erik Bjelke. Mitt hjerta skulle snart af en svartsjuk
tanke oroas, då Göran Gvllenstjerna uppväcker hos er en
så öm oro. Jag afundas hans öde.
Siri Brahe. Hans mor är min ömmaste vän. Jag har
sett honom uppfödas. Jag anser Ebba Bjelke som en mor . . .
Erik Bjelke. Ni lyfter en tyngd från mitt bröst. Göran
Gvllenstjerna är oskadd, fast värdig att hafva följt vår unga
prins.
Siri Brahe. Men om så är, hvarföre ej skynda att
tillfredsställa hans moder? Tillåt mig lemna eder för att
berätta henne denna glada tidning.
(Hon går några steg, som hon ville gå åt Ebba Bjelkes rum.)
Svenska Parnassen. III. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
