- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 3. Gustavianska tiden. 1 /
47

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tredje scenen.

Anna Gyllenstjerna, Stina.

Stina. Jo, har det inte gått som jag sade nådig fröken’?
Hvad ha vi nu för vår nyfikenhet? Vi ha bara skammen,
och inte veta vi ändå något mer.

Anna. Men hvart har då den okände herrn, du såg,
tagit vägen? Han är inte hos min mor, han är inte i
djur-gården; hvar kan han vara?

Stina. Kors! Grubblar ännu nådig fröken på detta?
Har inte min far lofvat er att få i morgon veta allt?

Anna. Men jag är förtretad att inte veta det nu. Tänk
om vi kunde i morgon, då din far tror att säga oss allt,
tänk om vi kunde berätta honom, att vi visste allt, och låta
honom tro, att vi visste redan hela hemligheten i dag, då
han så grötmvndigt förebrådde oss vår nyfikenhet! Hvad
han skulle då bli ilat! och hvad jag skulle skryta med min
tystlåtenhet! Jag är förargad på din fars myndighet. Det
är han, som tillstält allt, och utan honom hade Siri Brahe
förtrott mig allt. Han har stökat här hela dagen.

Stina. Ja, det är sant. Jag har sett honom gå här
hela dagen i denna sal. Visst är den okände herrn gömd
här någorstädes.

Anna. Vet du, rättnunnas trodde jag, att han gick
igenom väggen. Han kom från den der himmeln. Låt oss
se, om här inte är gömställe.

Stina. A nej, på den sidan är endast slottsmuren och
vallen.

Anna. Låt oss se.

(De känna med handen långs med väggen, och omsider lyfta

med möda opp tapeten, som tjenar till rygg för tronhimmeln;

då Stina kryper mellan tapeten och väggen och finner jern-

dörren.)

Stina. Här känner jag som ett gångjern.

Anna. Hjelp mig, skall vi lyfta opp tapeten. Ser du
något?

Stina. Nej, håll bättre opp tapeten . . . släpp’en inte
på mig bara.

Anna. Han är mvcket tung.

Stina. Jag skall hålla honom opp med min axel; så,
det är bra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/3/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free