- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 3. Gustavianska tiden. 1 /
50

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stina. A, herrn visar sig så förbehållsam. Nog vet han.

Tegel (afsides). Hvacl vill hon säga? Månn’ hon vet
mer, än jag trodde? (liögt med en förbehållsam ton) A, jag tror
att allt är möjligt; men det synes inte så lätt.

Anna. Inte behöfver ni dölja för oss underhandlingen;
vi veta hela hemligheten.

Tegel (afsides). Hemligheten! Detta betyder något. Månn’
tro att här voro vigtigare saker å färde, än jag har
misstänkt? Jag måste ställa mig, som jag visste någon
hemlighet. (högt) Ja, ... vet ni allt ... så ... vill jag ej dölja
något för er . . . men så bör nådig fröken också säga hvad
hon vet, ty då kan jag tala med henne utan förbehållsamhet.

Anna (förbryllad). A . . . jag kan väl inte säga, att jag
vet allt . . . men . . . om jag skall säga sanningen, så vet
jag något, och något har jag gissat.

Tegel. Det förstår sig. Ett ord undfaller ofta i en
hastighet, ett annat ord en annan gång; och då man har
förstånd, så lägges det ihop, och så gör man deraf en
slutsats. Denna slutsats uppväcker nyfikenhet: nyfikenhet
öppnar ögon och öron, och vid edra år äro de så skarpa, så
fina! . . . och på det sättet blifva stora hemligheter
upptäckta ... Är det inte så?

Anna. Ni tror mig då fasligt nyfiken?

Tegel. A nej. Ni kan ej annat än taga del i rikets
händelser. Det är ej nyfikenhet, det är ömhet för
fäderneslandet: det är ganska berömligt.

Anna. Ja, det är visst. Ack! hvad jag är glad att
höra er berömma min åtrå att veta allt!

Tegel (med förstäld godhet). Men hur har ni upptäckt
det som .. .

Stina. Vi ha sett sändebudet. Det var en vacker
herre.

Tegel (afsides). A ha!

Anna. Och vi veta, hvar han är gömd, till dess han
skall få se kronprinsen . . . Det hafva vi gissat.

Tegel. Ni har gissat rummet, der han är gömd?

Anna. A, vi ha väl inte alldeles gissat, men vi ha så
länge sökt, att vi hittat på stället.

Tegel (afsides). Hvad hör jag? Hvad lyckan tjenar mig
väl! Men låtom oss inte märka oss. (högt skrattande) Min
fröken är rätt snäll att vilja utleta hemligheter. Jag måste
säga, att hon kunde bli en ganska skicklig statsman. Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/3/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free