Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än ett beslut att taga, och det har jag tagit. Intet våld,
ingen blodsutgjutelse!
Stolpe. Hvad då?
Siri Brahe. Det är Bjelken, som är mest förolämpad;
men han är ädelmodig, och det är i hans beskydd, jag skall
anförtro min man. Ja, det är mitt sista hopp. Han
kommer; lemna mig med honom.
Stoljie. Jag skall tjena er mot er egen tanke. (Han
går några steg, men kommer hastigt tillbaKa och kastar nyckeln till
jemdörren pä bordet.) Se här. Jag är så förvirrad, att jag
glömmer allt. Se här. Ofverlemna er man, om ni det
vågar. Jag skyndar att skaffa honom ett säkrare beskydd.
Tolfte scenen.
Siri Brahe, Erik Bjelke.
Erik Bjelke. Ni ser mig i den största villrådighet,
som en embetsman kan finna sig uti. Tegel, öfvertygad
att dess kunskaper äro säkra, mera ifrig i förföljelser emot
Sigismunds anhängare än nitisk för konungen, och kanske
af gammalt agg sökande att förolämpa fru Ebba Bjelke,
har gått, mot min vilja, mot mina föreställningar, att söka
handräckning; och fru Ebba Bjelke, af en öfverdrifven
ädelmodighet, vill ej upptäcka den olycklige, som hennes folk
gömt.
Siri Brahe. Ni förebrår Ebba Bjelke sin medömkan,
som hon ej känner. Hon är oskyldig till allt, hon är
okunnig om allt. Ack, 0111 hon visste hvad olycka henne
förestår, så tvifla ej, att ni såg henne i den yttersta oro, och
att ni sjelf blef ett mål för de lifligaste böner och för all
den häftighet, som den största förtviflan åstadkommer.
Erik Bjelke. Men hvad skall jag göra? Hvad beslut
taga? Jag är konungens högste befallningsman; jag kan
ej neka min åtgärd till dess ombud; och då jag ger honom
det, så uppfyller jag en dag med oro, med sorg, som endast
borde tecknas med glädje.
Siri Brahe. Men är det då en så helig skyldighet
att utlemna till sina fiender en olycklig flykting, hvars
uppsåt är kanske inte annat än dygdigt och menlöst? Ack,
herr Erik Bjelke! Jag igenkänner ej den menniskokärlek,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
