Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för det svenska språkets skönhet. Det var derför ett
kritiskt storverk, då Kellgren med satirens gissel dref ut dessa
röfvare ur diktens tempel. »Sedan från hösten 1778 —
anmärker Bottiger med rätta — Kellgren börjat svänga sitt
gissel öfver olyckliga festtalare, blef det mera tyst på
råd-hussalarne i riket. Hölls der någon gång ett tal, tog man
sig till vara för att sprida det genom tryck. Det
Ycken-bergska i Upsala stod som en varnande skräckbild.»
Rieti 11 est beau que le vrai, le vrai seul est aimable —
i dessa sköna ord hade Boileau formulerat den
franskklassiska poesiens grundtanke, och med dem såsom lösen
gjorde denna poesi sitt segertåg genom Europa. I sitt eget
klara, genomskinliga språk och i sitt fälttåg mot grurnlet
och onaturen hade Kellgren kraftigare än någon annan
kämpat för Boileaus stora maxim. Men under denna
strid för sanningen inom dikten vidgades hans blick, och
snart gälde det för honom icke blott sanning i dikten, utan
äfven sanning i lifvet. Från vitterheten drogos hans
intressen så småningom öfver till det politiska och sociala
lifvet, och hans sista lefnadsår upptogos af en ständigt
fortgående kamp mot obskurantismen och förtrycket.
Huru upplyst Kellgrens samtid än smickrade sig med
att vara, frodades dock vidskepelsen äfven på samhällets
höjder. Under det att man med den »upplyste» mannens
hela öfverlägsennet drog i härnad mot »fördomarna» i
»hopens» religion, höll man sig ej för god att i skumrasket
smyga till den beryktade spåqvinnan mamsell Arfwidson
att der i kortlapparne läsa sitt framtida öde. Gustaf III
lät vid Drottningholm anlägga ett guldmakeri, och hans
broder, hertig Carl, tillbringade en tid sina nätter med att
— i sällskap med Reuterholm, skalden Oxenstjerna m. fl.
invigde —- i en källare på Österlånggatan gräfva efter
förborgade skatter. Alla hemliga sällskap funno i honom en
hängifven beskyddare, och 1782 lät han högtidligen inviga
sig till »Salomos vikarie», iklädd en drägt, som enligt
Fersens sarkastiska beskrifning närmast liknade
klöfver-knekts i kortleken — med ett ord, det var en tid för
sve-denborgianska andesyner, Mesmers animala magnetism samt
betydelsefulla, svårutgrundliga ordensmysterier.
Men Kellgren hade djupare fattat
upplysningstidehvarf-vets strid mot fördomarna, än att han stillatigande skulle
böja sig för den krönta vidskepelsen. 1787 innehöll Stock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
