Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad menskors fördom kallar ära,
Ett glitter för hans öga är.
Hvad lön vill han af dem begära?
Sin lön han i sitt hjerta bär.
Hans ljusa syn förstår att tveka,
Han djerfs ej af sin plåga neka,
Att den Allsmäktige är god,
Men detta lif, som döden släcker,
Som några korta timmar räcker,
Han bära vet med tålamod.
Se der den sanna hjeltens stämpel:
»Från lustars våld och fruktan fri»;
Se der den dygd, som tillhör tempel,
Ej segrarns, plundrarns raseri.
Då denne i sin åtrås yra
Ej mäktig är sitt hjerta styra,
Men lyder blind en våldsam drift,
Då vet den förre, sjelf, att mana
Sin gång på dygdens dolda bana,
Vid ljuset af dess föreskrift.
Om han sitt fosterland i fara
För tyranniets fjättrar ser,
Glad skyndar han att det försvara,
Sitt blod han för dess frihet ger.
Men om hans mod förgäfves strider,
Om träldom redan bojan smider
Och oket till hans hufvud för;
Månn’ han ock då sin skuldra böjer?
Nej — här han Catos styrka röjer
Och sjelfmant med sin frihet dör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
