Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppå en lyrisk skådeplats
An för din syn i afstånd lyser
Ett präktigt diamantpalats,
Som gudar i sitt sköte hyser;
Än en hesperisk blomsterpark
Med sitt behag din tjusning väcker;
Än en tartarisk ödemark
Med nakna klippors brott förskräcker;
Der flyr en ström med brådstört lopp,
Der källans silfver sakta rinner;
Du fasar, ler och gläds och brinner
Och på teatern skyndar opp —
Der du, bedragen i ditt hopp,
För allt ett måladt papper finner.
Så, om i nöjets lånta drägt
Vår bildning ej naturen prydde;
Om menskan, ur sin irring väckt,
Allenast sannings domar lydde;
Och såg, hur litet all vår dygd,
Vår ära och vår makt betydde;
Hvem är som ej med skräck och blygd
Ur dettta lifvets öken flydde?
Hvad gör, att unga hjeltens arm
Med tunga vapen sig belastar?
Hvad gör, att från sin flickas barm
Han sig i stridens lågor kastar?
Ur hyddans lugn med glädje går
Att trotsigt möta krigets öden;
Med stolthet räknar sina sår
Och leende betraktar döden?
Hvad är, som snillets son förmår
Att sina muntra ungdomsår
I forskningarnas natt föröda,
Att skåda guldet med förakt,
Med ömkan le åt kungars prakt
Och endast lefva med de döda?
Hvad mod att trotsa farors rön,
Att sig till verldens gagn förtära!
Säg då, för hvad de sig besvära,
Hvad himlen hör i deras bön!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
